I arbetet som pågått under 2017 har lärare, tal- och specialpedagoger samt logoped deltagit. Arbetet som omfattar Ol Anders-skolan, Björkängsskolan och Hållnäs skola har handlat om att kartlägga omfattningen av språkstörningar, utbilda lärare, ge elever rätt verktyg för att klara av skolundervisningen samt skapa en struktur för hur man i kommunen skulle kunna arbeta med den här typen av frågor i framtiden.

– Språket är bärande i skolans alla ämnen och eleverna behöver vissa språkliga färdigheter för att uppfylla kunskapskraven. Om en elev har en språklig funktionsnedsättning så behövs individuella anpassningar och särskilda stödstrukturer i undervisningens upplägg för att eleverna ska ges förutsättningar att nå målen, förklarar projektledare och specialpedagog Ann-Charlotte Simonsson.

En språkstörning eller DLD som det också kallas kan yttra sig på flera olika sätt.

Artikelbild

| Projektdeltagare. Från vänster; Karin Enqvist (logoped), Fia Ekstam (tal- och specialpedagog), Ann-Charlotte Simonsson (projektledare, lärare och specialpedagog) och Daniel Gunnarsson (lärare).

Bland annat kan det innebära att personen har problem med talets rytm och melodi - den så kallade fonologin. Men det kan också innebära att man har ett begränsat ordförråd, nedsatta grammatiska kunskaper samt svårt att veta vad ord betyder och hur man använder dessa.

– Eftersom språket är komplext och innehåller så många olika delar finns det inga så kallade kvick-fix när man arbetar med språkstörning. Man behöver arbeta specifikt och på olika sätt med varje individ, berättar tal- och specialpedagog Fia Ekstam.

Förutom att ingå i projektarbetet så arbetar Fia Ekstam och logoped Karin Enqvist i kommunens mobila språkteam. De arbetar med barn och elever från förskolan till åk 9 över hela kommunen som har olika språkliga behov.

Flera mätningar som gjorts visar att mellan 5 och 10 procent av den svenska befolkningen har språkstörningar. I det avseendet är varken Tierps kommun eller de tre skolorna i Skärplingeområdet något undantag. En uppskattning är att mellan 100 och 200 elever i Tierps kommun lider av språkstörningar.

Artikelbild

| Verktyg. Sju enkla frågor som ska underlätta och hjälpa elever med språkstörningar i undervisningen.

När en lärare på skolan noterar att en elev har svårigheter med språket tar denne kontakt med Mobila språkteamet för att få hjälp med en bedömning.

–Vi kan vara med i klassrummet för att bilda oss en uppfattning om elevens språkliga förmåga och sedan tar vi fram ett förslag hur man kan hjälpa den här eleven, berättar Karin Enqvist.

Hon berättar vidare att man arbetar mycket med digitala lärvektyg såsom surfplattor och datorer med tillhörande appar och program. Man behöver också arbeta med bilder samt jobba med ett mera förenklat och rakt språk i undervisningen.

– Det kan exempelvis vara så att man jobbar med texterna och tar bort överflödiga ord och krångliga ord som försvårar för en elev, förklarar Karin Enqvist.

Kristina Södergren och Daniel Gunnarsson jobbar som lärare på Ol Anders-skolan. Båda förklarar att projektet inneburit att de börjat använda många nya pedagogiska grepp i undervisningen.

– Vi lärare är inkörda att arbeta på ett visst sätt och det gäller att komma över en tröskel när man ska ändra arbetssätt. När man väl gjort det så utvecklas man snabbt och hittar nya kreativa lösningar i sin undervisning, säger Daniel Gunnarsson.

Inne i sitt klassrum visar Kerstin Södergren upp ett schema med sju tydligt formulerade frågor.

– Utgår eleverna från de här frågorna så blir det tydligt hur de ska gå tillväga med sin arbetsuppgift, säger Kristina Södergren.

Som läget är nu kommer projektet, som finansieras av Specialpedagogiska skolmyndigheten, att pågå till sista december i år.

– Vi har även lämnat in en ansökan för 2018 som vi inväntar svar på, berättar Ann-Charlotte Simonsson.