Det slutsatsen drar forskare vid bland annat Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Göteborgs universitet och Uppsala universitet i en ny studie.

– Förhoppningsvis kan våra resultat bidra till att motivera fler patienter som haft en hjärtinfarkt till att vara fysisk aktiva. Ju mer fysisk aktivitet desto bättre, men allra viktigast för överlevnaden är att ha åtminstone någon form av regelbunden fysisk aktivitet i stället för att vara fysiskt inaktiv, säger sjukgymnasten och doktoranden Amanda Ek vid GIH.

Studien bygger på uppgifter om drygt 30 000 patienter som hade intensivvårdats för hjärtinfarkt och som vid ett uppföljande sjuksköterskebesök efter sex till tio veckor besvarade frågor om bland annat hur fysiskt aktiva de var och om de rökte eller hade rökt.

Artikelbild

Amanda Ek.

Under i genomsnitt nära fyra år som patienterna därefter har följts upp dog drygt 1 700 av dem.

Dödligheten under uppföljningstiden var drygt 60 procent lägre bland patienterna som svarat att de brukade vara fysiskt aktiva under minst 30 minuter flera gånger i veckan jämfört med bland dem som uppgett att de inte var fysiskt aktiva alls eller som var det som högst under någon halvtimme varje vecka. Också för rökarna var dödligheten förhöjd.

– Det var väntat att dödligheten skulle visa sig vara lägre i den fysiskt aktiva gruppen, men jag blev ändå förvånad över att sambandet mellan fysisk aktivitet och förbättrad överlevnad var så starkt. Det talar för att det är väl så viktigt att vara fysiskt aktiv efter en hjärtinfarkt som att ta sina mediciner för att förebygga återfall, säger Amanda Ek.

En studie som denna, i vilken patienterna själva valt om de skulle vara fysiskt aktiva eller inte, kan inte bevisa att det finns ett direkt orsakssamband mellan en låg grad av fysisk aktivitet och ökad dödlighet efter en hjärtinfarkt. Enligt forskarna talar dock mycket för att så verkligen är fallet.

– Sambandet verkar i vart fall inte kunna förklaras av att patienterna som var fysiskt inaktiva redan i utgångsläget varit sjukare och skröpligare än övriga patienter i studien. Det kvarstod även efter att vi i analyserna tagit hänsyn till ålder, kön, infarktstorlek, hjärtats pumpförmåga och andra faktorer som också kan påverka risken för att dö, säger Amanda Ek.

Fotnot: Forskningsstudien är publicerad i facktidskriften Clinical Research in Cardiology och kan läsas här.