Regeringens utredning om tidigare betyg har helt förbisett det, menar forskarna. 
Skolminister Jan Björklund (FP) vill införa betyg i sexan för att förbättra elevernas resultat. Mona Sahlin (S) har svarat med att betyg från sjunde klass vore bra.
Men forskningen stöder inte deras utspel: det är svårt att hitta forskning som visar att betyg i sig främjar lärandet. Däremot finns det en betydande mängd forskning som pekar mot att betyg hämmar elevernas lärande och lärarnas undervisning. Det skriver professor Ulla Riis och forskarna Henrik Román och Christian Lundahl i Uppsala universitets remissvar till regeringens betygsförslag.
– Betyg kan ha en avsevärd negativ effekt på lärandet. Det finns mycket forskning att luta sig emot som pekar på det, forskning som är evidensbaserad, säger Christian Lundahl.

Den hämmande effekten har flera dimensioner enligt honom. Elevens självkänsla påverkas negativt - betygen tas som ett mått på personen och inte på prestationen - och betyg innehåller inte tillräckligt med information för att kunna förbättra sig.
En annan effekt som forskningen sett, enligt Christian Lundahl, är att elever med högt betyg nöjer sig i stället för att fortsätta att utvecklas. Och det är inte bara eleverna som hämmas. Även lärarnas kreativitet minskar.
– Betyget blir ytterligare ett redskap för att detaljstyra lärarnas arbete. OECD-studier visar tydligt att mer detaljstyrning riskerar att skrämma bort duktiga och kreativa personer från läraryrket.
Ett annat problem är att svenska lärare har mycket liten utbildning i bedömningsfrågor. Forskare i Uppsala har tidigare gjort studier där de frågat lärarstudenter hur mycket utbildning i bedömning de fick. 50 procent hade inte fått någon utbildning alls, 40 procent hade fått runt 5 poängs utbildning, och 10 procent hade fått mer.
– Jämfört med läkar- eller juristutbildningen är det en försvinnande liten del. Mer betyg kräver skickliga lärare, och det behövs stora satsningar på fortbildning innan man börjar prata om tidigare betyg, säger Christian Lundahl.

Förutom en genomgång av den internationella betygsforskningen har forskarna jämfört samtliga europeiska skolsystem. Länder med tidiga betyg har ofta ett system där man byter nivå under grundskoletiden. Där behövs betyg som ett urvalsinstrument, ett argument för betyg som saknas i den svenska grundskolan före nionde klass.
Christian Lundahl betonar att forskarna inte säger att betyg inte behövs, men trenden i Europa är senare betyg och annan typ av återkoppling, feed back, till eleverna. Forskningen visar att feed back är avgörande för elevernas resultat. På senare år har sådana moment införts i svenska skolan, som omdömen och individuella utvecklingsplaner.
– Det är konstigt att politikerna inte ger det mer tid innan man satsar på tidigare betyg, säger Christian Lundahl.

Han menar att betygsutredningen är för politiskt styrd och inte grundligt gjord:
– De tydliga direktiven till utredningen lämnar inte betygsfrågan öppen. Det är problematisk att bygga ett förslag som får så stora konsekvenser för så många enbart på opinionsläget och inte lyssna till den forskning som finns.
Uppsalapedagogernas slutsats går till viss del emot resultaten en annan uppmärksammad Uppsalastudie som UNT berättat om. Där visade forskare att de tidiga betyg som kommunerna fick avskaffa mellan 1969 och 1982 gynnade de framtida studierna för de flesta barn. Christian Lundahl och hans kolleger skriver att de resultaten ”är vederhäftiga”.
– Men frågan är vad de säger om situationen i dag, vilket författarna själva också påpekar.