I dag måste sjuksköterskor på sjukhusens barnavdelningar ofta lägga tid på att modifiera läkemedel så att de passar barnet som ska få medicinen. Det handlar om att krossa tabletter eller att bryta den i mindre delar för att få fram den lämpliga dosen. Det här är inte bra och borde egentligen inte förekomma, säger Mattias Paulsson, sjukhusapotekare på barnsjukhuset på Akademiska.

– Läkemedlet kan skadas och kanske frisätts i kroppen för snabbt, eller inte tas upp alls. Det kan också bli fel dos. Hanteringen är avancerad och ämnena kan vara farliga. I exempelvis USA får det inte göras på sjukhus, där måste det ske på apotek.

Under våren har materialvetare på Ångströmlaboratoriet, experter på läkemedelsformulering på BMC under ledning av Christel Bergström, samt Mattias Paulsson på Akademiska barnsjukhuset inlett ett projekt för att pröva sätt att komma i från hanteringen. För forskningen har man fått ett flerårigt externt anslag på nästan åtta miljoner kronor.

Artikelbild

| Upsalite, upptäckt vid Ångström i Uppsala, är ett material som ska testas som bärare av läkemedelssubstansen.

Med i projektet är också Jonsa Lindh, kemist och expertpå 3D-skrivare. Idén är att utveckla en teknik för att med 3D-skrivare få fram en individuellt anpassad läkemedelsdos. Inriktningen är mediciner inom barnonkologi och barnneurologi, och målet är att även kunna skriva ut cytostatika, alltså cellgifter.

– Vi söker också pengar för att kunna utveckla lösningar där vi engagerar barnen, så att medicinen kan få en smak och färg som är tilltalande, säger Mattias Paulsson.

På materialsidan är professor Maria Strömme involverad. Det unika materialet Upsalite som hennes forskargrupp upptäckt, ska testas i produktionen som bärare av medicinen.

LÄS MER: Världssensationen Upsalite ute på marknaden

Artikelbild

| Här ska ett bläckstrålehuvud spruta ut ett bindmedel över ett pulver med bland annat läkemedelssubstansen i.

Historien om det här forskningsprojektet började faktiskt med Maria Strömmes sommarprogram i Sveriges Radio.

– Jag låg i min hängmatta och lyssnade på henne och kände att det kunde finnas möjlighet till samarbete. Efter över 20 år som sjukhusapotekare hade jag problembilden klar för mig. Strax därefter kom en fråga från BMC om gemensamma projekt. Det blev startskottet för det här projektet där vi också samarbetar med läkare från barnsjukhuset, berättar Mattias Paulsson.

Artikelbild

| Maria Strömme, professor i nanoteknologi, är en av forskarna bakom ett nytt läkemedelsprojekt i Uppsala.

Projektet startade i vintras, och det lär ta flera år innan det finns resultat. Förhoppningen är att de ska kunna bidra till en bättre behandling i hemmet av exempelvis cancersjuka barn.

– Om föräldrarna kan ge individanpassade mediciner tillverkade med 3D-skrivaren behöver barnen inte komma till sjukhuset lika ofta. Det är vår ambition, säger Mattias Paulsson.

Maria Strömme, som just nu är ordförande för universitetets tekniksatsning Upptech, kallar samarbetsprojektet för ett "suveränt exempel på Uppsala universitets styrka inom teknikutveckling."

– Vi har så nära till många olika discipliner som kan samarbetar för att skapa smarta och hållbara lösningar för människor och för planeten, säger Maria hon.