Vad gör Upplands Äkrar unika?
â Upplands Ă„krar tillhör de bördigaste jordarna i landet. De har ofta en lerhalt pĂ„ 15â50 procent, vilket Ă€r en bra sammansĂ€ttning för att hĂ„lla kvar vatten och nĂ€ring i jorden. Upplands lerjordar har sitt ursprung i kalkhaltig berggrund och Ă€r dĂ€rför naturligt rika pĂ„ kalk. De har ofta en bra struktur sĂ„ att rötterna kan gĂ„ ner djupt i marken och söka vatten. Detta ökar grödornas chanser till bra tillvĂ€xt trots perioder av torka.
ââYtterligare en egenskap hos lerjordarna Ă€r att de innehĂ„ller mycket nĂ€ringsĂ€mnen som successivt blir tillgĂ€ngliga för vĂ€xtrötterna genom vittring. Alla dessa goda egenskaper gör att jordarna inte utarmas och kan försörja oss under lĂ„ng tid.
â Mer sandiga jordar finns ocksĂ„. De hĂ„ller vatten och nĂ€ring sĂ€mre men Ă€r Ă€ndĂ„ viktiga eftersom de Ă€r lĂ€mpligare Ă€n lerjord för vissa grödor.
Hur har odlingsjordarna runt Uppland tillkommit?
â De har bildats efter istiden. Uppland lĂ„g för 9â000â10â000 Ă„r sedan pĂ„ botten i ett stort hav och omrĂ„det dĂ€r Uppsala idag ligger var en djup sĂ€nka. Lera följde med isströmmar ut i havet, sedimenterade pĂ„ bottnarna och bildade den sĂ„ kallade glacialleran.
ââNĂ€r landet successivt höjdes svallades leran frĂ„n de högre partierna ut över de lĂ€gre partiernas glaciallera och bildade den postglaciala leran och de lerjordar som vi idag odlar i. Sandpartiklar transporterades inte sĂ„ lĂ„ngt som leran utan sedimenterades kring Ă„sarna och andra högre partier i landskapet.
Hur stÄr sig Upplands jordar internationellt?
â Lerjordarna i Uppland stĂ„r sig mycket bra eftersom de Ă€r sĂ„ nĂ€ringsrika och trots torkperioder kan ge relativt höga skördar. Upplands jordar klarar det moderna jordbruket vĂ€l, speciellt lerjordarna som har bra struktur.
Vad bör vi tÀnka pÄ inför framtiden för att bevara vÄra goda jordar?
â Internationellt sett börjar det bli brist pĂ„ odlingsmark. Som lĂ€get ser ut i vĂ€rlden behöver Sverige öka sin sjĂ€lvförsörjningsgrad sĂ„ att vi inte Ă€r sĂ„ beroende av livsmedelsimport som vi har blivit. Det kan inte vara försvarbart att vi importerar sĂ„ stor andel frĂ„n övriga vĂ€rlden som sĂ„ vĂ€l behöver maten bĂ€ttre sjĂ€lv.
ââEnligt klimatprognoserna kommer vĂ€dret i södra Europa att bli torrare medan vi kommer att fĂ„ varmare klimat i Sverige. DĂ€rmed ökar förutsĂ€ttningarna för Ă€nnu högre skördar i Uppland. MĂ„nga lĂ„glĂ€nta kustomrĂ„den dĂ€r en hel del av vĂ€rldens odlingsjordar ligger kan komma att svĂ€mmas över oftare och bli svĂ„rare att odla pĂ„.
â Kontentan Ă€r att vi behöver tĂ€nka lĂ„ngsiktigt och spara de goda jordar vi har, sĂ„vĂ€l lerjordar som lĂ€ttare jordar, dĂ„ de kommer bli Ă€n viktigare för framtidens invĂ„nare, sĂ„vĂ€l hĂ€r som i övriga vĂ€rlden.
Uppsala stad fortsÀtter att vÀxa och behöver mark. Var ska det byggas om Äkermark inte bör anvÀndas?
â Vi bör tĂ€nka pĂ„ att anvĂ€nda marken mer effektivt. Till exempel bygga fler vĂ„ningar pĂ„ befintliga lokaler och nya byggen i företags- och handelsomrĂ„den. Nu försvinner mycket vĂ€rdefull Ă„kermark vid byggandet, exempelvis i östra Fyrislund. Vi bör förtĂ€ta sĂ„ lĂ„ngt det gĂ„r i harmoni med behovet av parker och andra grönytor. Gröna omrĂ„den kan förenas med en tĂ€tare, intensivare stad.
Uppsala som stad fortsÀtter att expandera och behöver mark. Var ska det byggas om Äkermark inte bör anvÀndas?
â Man kan ocksĂ„ prioritera att sprida verksamheter till kransorter i högre grad. Dock bör behovet av effektiv markanvĂ€ndning gĂ€lla Ă€ven dĂ€r. Om vi trots dessa Ă„tgĂ€rder mĂ„ste bygga ut staden Ă€r det inte rimligt att vi fortsĂ€tter att i första hand bygga pĂ„ Ă„kermark som hittills.