I korridoren och klassrummen som tillhör årskurs fyra, fem och sex på Almtunaskolan i Uppsala är det aldrig tyst. Det berättar eleverna David Grandin, Angela Gomez och Ester Arevalo-Olsson som går i sjätte klass. Men om det vore tyst skulle det kännas konstigt, tillägger de under tiden de visar runt på skolan.
- Vi är nog inte vana vid att det ska vara tyst här. Det har liksom aldrig varit så, så länge jag kan minnas i alla fall. På vissa lektioner är det ganska tyst ibland, men ute i korridorerna, i matsalen och på rasterna är det alltid väldigt mycket liv, säger Angela Gomez.

I UNT:s undersökning har 729 mellanstadieelev­er, utspridda på sju olika kommunala skolor i Uppsala svarat på frågor om ljud-nivåer i skolan. Totalt 77 procent av de tillfrågade uppger att de alltid, ofta eller ibland har svårt att koncentrera sig på lektionerna.
- Jag är inte särskilt förvånad över resultatet. Det finns en ljudmatta här som aldrig försvinner. Oavsett om eleverna är tysta finns det alltid ljud från bänklock som slås ned, stolar som skrapar i golvet, pennor som vässas, säger Leif Johansson, lärare på Almtunaskolan.

Han har arbetat som lärare i 23 år och menar att klassrummen i många av Upp-salas äldre skolor, som byggdes under 50- och 60-talen, inte är anpassade för de 25-30 elever som vistas där samtidigt i dag.
- Du ser, vi sitter väldigt tajt, säger han och gestikulerar med armen över klassrummet. Bänkarna är ihopställda i små grupper. Eleverna behöver inte ta många steg för att vara framme vid tavlan, dörren eller hos varandra.
- Det kommer aldrig att bli tyst i skolan, det ska det inte vara heller. Man måste få prata. Men det finns åtgärder, sorgligt nog är inte den svenska skolan där riktigt än. Det prioriteras inte mycket pengar på utbildning för personalen och material för att dämpa ljudnivåerna, säger Leif Johansson.
Han syftar bland annat på dörrlister i bänkarna, specialtassar på stolarna, tyger på väggarna och utbyte av hårda bordsytor mot mjukare material, exempelvis laminat.
- Det gör stor skillnad, jag har själv provat i vissa klassrum jag arbetat i, anledningen är att jag själv har nedsatt hörsel.

UNT:s undersökning visar också att mer än hälften av de tillfrågade eleverna upplever att det blir trötta och får ont i huvudet efter skolan, på grund av de höga ljudnivåerna. Det är framför allt utanför lektionstid, i matsalen, på skolgården och i korridorerna som ljudnivåerna är störande höga.
- Ibland är det så pratigt att man inte ens hör vad kompisarna säger. Jag skulle önska att det var lugnare. I slutet av skoldagen orkar jag ofta inte lyssna, jag är trött och vill bara gå hem, säger Angela Gomez.
Men hennes klasskamrat, David Grandin, håller inte med. Han tycker visserligen att det pratas mycket både i och utanför klassrummet. Men han störs inte av det.
- Jag pratar ganska mycket själv och borde kanske tänka mer på att andra blir störda. Men man glömmer liksom bort det, säger han.

Eleverna tycker inte att det förs några diskussioner kring arbetsmiljön i skolan, det enda konkreta åtgärden de kan komma på är ett "ljudöra" som satts upp på väggen i klassrummet. När örat lyser gult och grönt är ljudnivåerna okej, när örat lyser rött är de för höga.
- Men det slutade bara med att folk gjorde allt för att det skulle lysa rött, berättar Ester Arevalo-Olsson.
Staffan Hygge, professor i miljöpsykologi på högskolan i Gävle, har forskat på hur ljud från olika källor påverkar människan. Han menar att buller i form av prat är det ljud som påverkar inlärning, minne och koncentration mest negativt, mycket mer än exempelvis buller från en flygplats eller vägtrafik.
@3a Text ui:Forskning visar också att de som har svårt för det språk som undervisningen ges på, eller har nedsatt hörsel, drabbas värst av pratbullret i skolan. Men Staffan Hygge påpekar också att bullret påverkar olika mycket beroende på vilken aktivitet som pågår i klassrummet. Det är framför allt på lektioner där eleverna ska lära sig något nytt som irrelevant prat hämmar inlärningen eftersom pratet har direktaccess till kroppens minnes- och uppmärksamhetsfunktioner.
- Skulle man hårdra resultatet av forskningen och vara lite politiskt inkorrekt skulle man kunna säga att eleverna skulle tillåtas prata mer på lektioner som bild och slöjd, men betydligt mindre på engelskan och svenskan.

Så, vad kan man då göra åt de höga ljudnivåerna i skolan? Enligt Staffan Hygge måste klassrummen vara anpassade till verksamheten så att akustiken inte gör att bullret förstärks.
Men enträget tjat skadar tydligen inte heller. I sin forskning har Staffan Hygge bland annat undersökt en förskoleklass och en förstaklass som under flera veckors tid ständigt blev påminda om att vara tysta. Ljudnivåerna mättes hela tiden, och sjönk efter hand. När studien avslutats kunde Staffan Hygge också se att eleverna höll sig fortsatt tysta, i alla fall under ett par veckors tid.