I samband med #metoo-kampanjen har frågor kring våld mot kvinnor och samtyckeslagen väckts.
– Många hänvisar nu till att skolorna måste ta mer ansvar för att uppfostra eleverna i värdegrundsfrågor. Det tycker vi också, säger Hannah Sundqvist, lärare på Raoul Wallenbergskolan.
Skolan har de senaste två åren gjort satsningar för att utbilda eleverna i normer, värderingar, självkänsla, ideal, samtycke, hbtq-frågor med mera. Denna vecka pågår ett fredsskapande program, via Non Violence Project, med fokus på frågor om våld, respekt och konfliktlösningsmetoder. Personer från FN, Amnesty, Uppsala Tjej- och transjour samt Frisk och fri har bjudits in för att undervisa eleverna.
– Vår erfarenhet är att det är bra att anlita experter i värdegrundsfrågor. Det är svårare för oss vanliga lärare att på ett lika bra sätt bemöta fördomar och svara på svåra frågor, säger Hannah Sundqvist.
UNT var under torsdagen med några niondeklassare då de träffade Hanna Lundberg från Uppsala Tjej- och transjour. Genom diskussion och praktiska övningar fick de lära sig om normer, det vi kallar normalt, som egentligen bara är ett inlärt beteende. Eleverna fick reflektera över vilka normer som kan vara bra att ha (som att veta hur man står i kö) och vilka normer som kan göra andra illa.
– Vi fick också lära oss mer om hbtq-rättigheter och om skillnaden mellan psykiskt, fysiskt, digitalt och sexuellt våld, säger eleverna Emanuel Åberg och Kevin i klass 9A.
De tycker att det är bra att sådana här satsningar görs.
När #meetoo-kampanjen var som mest intensiv var eleverna på lov, men de har inte undgått att beröras av den.
– Jag blev chockad av att så många av mina tjejkompisar från gamla skolan hade skrivit där, säger Vilgot Stockhaus som säger att de pratat om det hemma.
Eleverna har under denna vecka fått lära sig exempelvis vad lagen säger om vad som är sexuella övergrepp och våldtäkt. Lino Guaman, även han elev, tycker att det var bra att de fick reda på att det även finns en killjour.
– Det finns en chatt dit både killar och tjejer kan vända sig med tips, kärleksproblem eller om man känner sig ensam, säger han.
Raoul Wallenbergskolan har som många andra skolor haft antimobbningsgrupper. Trots det upptäcktes för två år sedan att eleverna inte kände sig helt trygga. Hanna Sundqvist berättar att grundfrågan, när det gäller alla typer av kränkningar, oftast handlar om dålig självkänsla - både hos dem som begår kränkningar och hos dem som utsätts.
– Vi har nu sett bra resultat efter att ha arbetat mer med just självkänslan samt riktat in oss på specifika frågor utefter behov i olika klasser, säger hon.