När Katja Jahn bodde i en lägenhet i Stabby i Uppsala uppstod en stark samhörighet mellan grannarna.

– Vi sågs mycket ute på gården och hade trevligt tillsammans. Ibland slutade det med att vi lagade middag ihop hemma hos någon i sällskapet. Men vi umgicks mest på somrarna, på vintrarna var alla inne hos sig.

Det var så tanken föddes. Varför inte gå samman och utforma ett hus där man kan bo ihop? Gärna med gemensamma ytor som gör det enkelt att umgås.

Artikelbild

| Här vid Rosendal i södra Uppsala planerar Byggemenskapen Gården att bygga sitt hus. Gården har tecknat avtal med kommunen om markköpet. Fr v Torun Liljeholm-Baroudi och Katja Jahn.

– I ett sådant hus skulle vi kunna bo flera generationer tillsammans. Ett stort problem i samhället är ensamhet och det här är ett sätt att bygga bort anonymiteten, säger Katja Jahn.

Hon kommer från Tyskland där det är vanligt med så kallade byggemenskaper, en modell som granngruppen hämtat inspiration från.

I en byggemenskap är det de som ska bo i huset som agerar byggherre. Det innebär att det är de framtida lägenhetsinnehavarna och inte byggföretaget som bestämmer hur huset ska utformas.

Byggemenskapen driver projektet och får därmed på egen hand ordna finansiering, anlita entreprenörer och mycket annat. Till skillnad från när ett byggföretag uppför en fastighet på traditionellt vis finns här inget vinstintresse.

Granngruppen från Stabby har utvidgats och består numera av nio vuxna plus barn och fler personer är på ingång. Det hela är fortfarande på planeringsstadiet och gruppen siktar på att flytta in om ungefär tre år.

Idéerna tar allt fastare form. Nyligen presenterade en arkitekt de första skisserna för fastigheten som är tänkt att rymma runt 20 lägenheter i fyra våningar.

Bland planerna finns ett stort gemensamt vardagsrum på bottenvåningen där det ska gå att äta och ha fester tillsammans. Det ska finnas ett gemensamt kök även om alla även ska ha ett kök i den egna lägenheten.

Gemensam takterrass, bastu, köksträdgård, gästrum och mycket annat finns bland idéerna. Delningsekonomi finns också med i bilden, det vill säga att samäga sådant som borrmaskiner, bilar med mera.

Nyligen tog kommunen del av arkitektens skisser.

– Kommunens reaktion var positiv vilket var ett viktigt steg på vägen, påpekar Katja Jahn.

Att dela hus på det här sättet är upplagt för konflikter, tänker kanske någon.

– Man får vara inställd på att kompromissa, kommenterar Torun Liljeholm-Baroudi som också ingår i byggemenskapen.

De inblandade har bildat en ekonomisk förening med namnet Byggemenskapen Gården. De har ingått ett optionsavtal med kommunen vilket innebär en förtursrätt att få köpa en markbit på cirka 1 500 kvadratmeter i Rosendal.

Ekologiskt byggande, spännande gestaltning och hög kvalitet på materialvalen är några av projektets grundtankar. Bostäderna ska byggas på ett flexibelt sätt för att kunna omformas till exempel när vuxna barn flyttar ut. Lägenheterna beräknas kunna bli runt tio procent mindre än normalt eftersom de boende får tillgång till gemensamhetsytor.

Byggemenskapen Gården rör sig till stor del på oprövad mark och även för kommunen är det här något som inte testats tidigare. Eftersom medlemmarna är pionjärer går mycket tid åt till att leta efter bra lösningar. Bland de mängder av frågor som dykt upp finns exempelvis spörsmålet om det ska bli bostadsrätter eller hyresrätter.

– Allt kommer att vara strikt juridiskt reglerat för att förebygga konflikter, berättar Katja Jahn.