Det visar forskare vid Uppsala universitet och Umeå universitet i en studie som publiceras i tidskriften American Heart Journal.

– Vår studie lyfter betydelsen av den sociokulturella miljön. Vår miljö innehåller stressorer för biologiskt fungerande och som även förefaller kunna trigga hjärtinfarkter, säger psykologen och doktoranden John Wallert vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande.

Forskarna har detaljgranskat uppgifter från bland annat det nationella kvalitetsregistret för hjärtintensivvård, Swedeheart, om nära 157 000 hjärtinfarkter som inträffade under åren 2006 till 2013.

Granskningen bekräftade i stort deras hypotes att hjärtinfarkterna skulle öka under tidpunkter som brukar förknippas med ökad stress och minska under lugnare perioder, som helger och sommarsemestrar.

Under jul- och nyårshelgerna och under måndagar steg antalet fall av hjärtinfarkt med sju respektive elva procent över genomsnittet. Omvänt sjönk hjärtinfarkterna i juli och helger med åtta respektive tolv procent.

Alla upp- och nedgångar kan dock inte förklaras av att arbetande kvinnor och män stressar upp sig när en ny arbetsvecka börjar och tar det lugnare under helgerna och sommarsemestern. Det var till exempel bara bland pensionärer som hjärtinfarkterna ökade under jul- och nyårshelgerna, inte bland arbetare.

Forskarna hoppas att fördjupade studier ska kunna öka kunskaperna om mekanismerna bakom sambanden mellan psykosocial stress och hjärtinfarkt och bidra till nya sätt att minska riskerna.

I tidigare studier har även pekat på att stressen i samband med jorbävningar och matcher under fotbolls-VM hjärtinfarkterna kan utlösa hjärtinfarkter. Det är också visat att antalet hjärtinfarkter stiger under några dagar i samband med den störning av dygnsrytmen som inträffar vid övergången till sommartid.