Det är för få som vill bli lärare. Om det har UNT berättat i ett antal artiklar. Lägg därtill att antalet avhopp från utbildningen är stort och dessutom ökar. Amalia Forsmark tänkte bli lärare i svenska och gick ett par terminer. Sedan tröttnade hon. Nu vill hon bli copywriter eller journalist.
– Utbildningen var så fruktansvärt innehållslös och det kändes som att gå tillbaka till gymnasiet. Jag hade förväntat mig något mer utmanande, säger hon.

Hennes kritik riktar sig främst mot de kurser som ges för samtliga lärarstudenter, inte de som hon läste i svenska. Kritiken känns igen från den enkät som Uppsala studentkår gjorde i våras, och som UNT berättat om. En annan avhoppare som stämmer in i kritiken är Henrik Sundbom som tänkte bli gymnasielärare i svenska och bild och media.
– De allmänna kurserna var en katastrof. I bland handlade det bokstavligt talat om lek, i andra fall kunde de stirra sig blinda på akademisk formalia. De terminer jag läste i mina ämnen var däremot väldigt bra, säger han.

Innan Henrik Sundbom tog examen fick han möjligheten att under en termin arbeta som lärare och såg det som ett bra tillfälle att testa. Han har inte kommit tillbaka till skolvärlden efter det. Erfarenheten blev att lärarjobbet innebar mycket mer än bara undervisning, som administration och sociala kontakter.
– Undervisningen kom många gånger i andra eller tredje hand. Att inte kunna göra ett så bra arbete som jag ville kändes inte inspirerande, säger han.

Artikelbild

| Henrik Sundbom hoppade av lärarutbildningen vid Uppsala universitet.

En annan faktor som båda nämner är lönen. Utbildningen är lång och studieskulderna är stora, men löneutvecklingen är mycket liten. Dessutom saknas karriärvägar. Bägge känner till flera studenter som hoppat av utbildningen. Men motiven ser olika ut. Medan de båda tycker att utbildningen inte hållit måttet, finns andra som tvärt om tycker att den varit för tuff. I dag kommer i princip alla behöriga som söker in. Det leder till att kvalifikationerna hos en del studenter är för skrala.
– Så länge det är bottenskrapet av studenter som går på lärarutbildningen hotas lärarnas status, säger Henrik Sundbom.

Men allt handlar inte om betyg, man kan bli en duktig lärare utan toppbetyg från gymnasiet. Därför tror båda att någon form av antagningsprov eller intervjuer kan vara en väg framåt.
– Det är så många som kommer in som inte passar, nivåskillnaderna på studenterna är så stora, säger Amalia Forsmark.

tydligare specialiseringar av olika lärarkategorier, och det välkomnas av Henrik Sundbom. foto: pelle johansson