Av alla arvsmassor som hittills kartlagts är granens den största. Granens arvsmassa är nästan sju gånger större än människans och den innehåller också betydligt fler gener än vår.

Det visar forskare vid bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, Science for life laboratory i Stockholm och Umeå universitet i en studie som publiceras i veckans nummer av den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Kartläggningen av granens arvsmassa lägger grunden för en mycket mer riktad och snabbare skogsförädling än vad som hittills varit möjlig, säger professor Stefan Jansson vid Umeå plant science center, som är en av de huvudansvariga forskarna bakom studien.

Arvsmassan hos alla levande organismer är uppbyggd av de fyra dna-baserna A, C, G och T. Granens arvsmassa innehåller nära 20 miljarder sådana dna-bokstäver. När projektet startade för drygt tre år visste forskarna inte om de skulle lyckas bena ut en så jättelik arvsmassa.
– Men det har faktiskt gått ett år snabbare än vi hade hoppats på. Detta har möjliggjorts av allt snabbare tekniker för att kartlägga ordningsföljden på dna-baserna, men framför allt av förbättrad datakraft, säger Stefan Jansson.

Artikelbild

Uppsala universitets centrum för högpresterande datasystem, Uppmax, har spelat en nyckelroll för forskarnas möjligheter att ta hand om den gigantiska mängden data från granprojektet.

Enligt forskarnas beräkningar har granen minst 29 000 gener, betydligt fler än människans cirka 20 000. Men att granen har fler gener kan inte förklara varför dess arvmassa är många gånger större än människans. I stället visar det sig att en mycket stor del av granens arvsmassa består av långa rader av exakt likadana dna-sekvenser.
– Förmodligen har bara en liten del av dem någon funktion. Hos andra växt- och djurarter brukar sådana överflödiga kopior inte ansamlas i arvsmassan utan så småningom försvinna, men denna mekanism verkar inte fungera bra hos barrträden, säger Stefan Jansson.

Han betonar att den nya kartläggningen bara är en början för att kunna kartlägga betydelsen för granens alla gener – och de proteiner som de ger upphov till – och hur de samspelar med varandra.
– När skogsägare om tio år köper granplantor tror jag att de kommer att kunna få plantor som har högre kvalitet, är bättre anpassade till lokala markförhållanden och mer motståndskraftiga mot sjukdomar. Och vem vet, de som odlar julgranar kan kanske köpa plantor som ger yviga träd som inte barrar, säger Stefan Jansson.