Under måndagen avkunnade förvaltningsrätten i Uppsala sin dom i ett skatteärende mot Uppsalabaserade bolaget Q-Meds grundare Bengt Ågerup. Följden är att han ska betala en tillkommande skatt på 1,4 miljarder kronor.

Skatteverkets utredning av miljardären från Uppsala har pågått sedan 2013 och varit mycket omfattande.

En stor del av arbetet har gått ut på att visa att han haft stark anknytning till Sverige, bland annat genom att dag för dag kartlägga hur ofta han vistats i landet under en period av flera år. Även bolagsengagemang och tillgångar i Sverige har satts under lupp.

Syftet har varit att bevisa att han är skattskyldig i Sverige och inte i Schweiz dit han utvandrade för flera år sedan.

Skatteverket har arbetat fram en rad dokument för att driva processen mot Bengt Ågerup och hans affärspartners. Enbart ett av skattebesluten är på 111 tätskrivna sidor och kryllar av siffror, datum och citerade mejl.

Rättsprocesserna är långt ifrån över. Närmast väntar skatteärenden gällande ett tiotal personer som Ågerup samarbetat med i sina bolag. De har upptaxerats av Skatteverket sedan de fått nedslag i sina självdeklarationer.

Hur lönsamma Skatteverkets arbetsinsatser varit i kronor räknat återstår att se. Sedan i fjol försöker Kronofogden driva in ett skattekrav mot Bengt Ågerup som i en första omgång uppgår till cirka en miljard kronor. Men hittills har Kronofogdens ansträngningar varit i stort sett resultatlösa.

Orsaken är att Bengt Ågerups tillgångar är svårtillgängligt placerade utomlands. Själv har han förklarat att myndigheterna aldrig kommer att kunna nå dem.

Hans investeringar har gjorts i bolag och stiftelser på bland annat Bahamas, Brittiska Jungfruöarna och Cypern. Eftersom han under utredningen inte frivilligt lämnat in alla handlingar som Skatteverket krävt har man tagit hjälp av myndigheter i andra länder.

I och med en ökad globalisering av ekonomin har det blivit vanligare att Skatteverket hämtar in handlingar från utlandet.

– Om en person eller ett bolag inte lämnar in de efterfrågade dokumenten kan vi be om handräckning från myndigheterna i det aktuella landet. I allmänhet får vi då papperena. Genom att Sverige har avtal med allt fler lågskatteländer har våra möjligheter att ta del av handlingar ökat.

Det säger Katrina Björk, rikssamordnare för Skatteverkets kontrollinsats utlandstransaktioner. Hon betonar att hon inte kommenterar Ågerupärendet utan endast uttalar sig generellt.

– Hur svårt det är att komma åt handlingarna beror ofta på infrastrukturen i de olika länderna. Det kanske inte finns något bolagsverk som registrerar uppgifterna, man kanske inte har digitala handlingar och så vidare.

Samtidigt möter Skatteverket ökande svårigheter genom att det blir fler komplexa skatteupplägg, bland annat med stiftelser och truster.

För närvarande arbetar Skatteverkets utlandsenhet mycket med uppgifter som kommit fram via stora läckor som de så kallade Panamapapperen. Panamapapperen har hittills resulterat i upptaxeringar på sammantaget cirka 350 miljoner kronor i ett 30-tal ärenden.