Gågatan i Uppsala en förmiddag i juni. Vid butiken Kjell & Company står en kvinna på knä. Hon sträcker vädjande fram sina händer. De flesta går förbi och låtsas inte se henne, men så kommer en ung man fram och ger henne en smörgås. Hon tar av plasten och äter snabbt upp smörgåsen.
Kvinnan säger att hon kommer från Rumänien, men vill inte bli intervjuad. Hon är en av flera tiggare som under senare år dykt upp i centrala Uppsala.
– Många upprörda personer ringer och frågar varför vi inte gör något åt tiggarna. Men de allra flesta är EU-medborgare och har rätt att vistas här, berättar Stefan Martinengo, chef för Uppsalapolisens utlänningsenhet. 
Personer från EU som kan försörja sig själva får vistas i Sverige i tre månader varefter de måste registrera sig hos Migrationsverket. Efter fem år kan personen få permanent rätt att vara i Sverige.

Polisen i Uppsala har inga belägg för att tiggarna här skulle utnyttjas i brottsliga syften. 
Men enligt en rapport från Rikspolisstyrelsen har det skett en ökning av antalet fall där personer förs till Sverige och utnyttjas för att tigga åt andra. 
Centerpartiet vill att den typen av organiserat tiggeri ska förbjudas i lag.
– I dag kan polisen inget göra åt saken, säger riksdagsmannen Johan Linander (C).

I Uppsala tar nu gatu- och samhällsmiljönämnden fram nya lokala ordningsföreskrifter och diskuterar hur insamling av pengar på gatorna ska få gå till. Orsaken är att det, enligt kommunen, blivit vanligare med tiggare i Uppsala.
Vid sitt senaste sammanträde beslöt politikerna i nämnden att förslaget till nya ordningsföreskrifter ska utredas vidare.
– Mycket tyder på att det finns kopplingar till organiserad brottslighet. Men vi har inte laglig grund att förbjuda tiggare. Tyvärr får vi stå ut med att folk står på knä med nedböjt huvud och tigger i Uppsala, säger kommunalrådet Stefan Hanna  (C) som personligen skulle vilja se en lag som förbjuder tiggeri.
Är det inte upp till var och en om man vill tigga?
– Det är inte förenligt med den ordning och reda jag tycker att vi ska ha i samhället. Det handlar inte om att jag vill osynliggöra problemet men vi har en socialtjänst och det är inte nödvändigt att tigga för att få mat på bordet, svarar Stefan Hanna.
 
Kommunalrådet Erik Pelling (S) är emot tiggeriförbud.
– Jag kan förstå att folk inte tycker det är roligt att se tiggare och de kan upplevas som påträngande. Men att försöka lösa problemet genom ett förbud vore att göra det lätt för sig. Kanske är det här i första hand en fråga för socialtjänsten.
Erik Pelling säger att hans parti inte har något färdigt förslag i frågan om tiggare.
– Det är svårt att dra gränsen för vad som ska vara tillåtet. Insamling av pengar kan även handla om positiva saker som att bidra till ett biståndsprojekt.

Siw Persson, tillförordnad myndighetschef vid kommunens socialbidragshantering, uppger att tiggare från andra EU-länder inte har rätt till långvarigt socialbidrag.
– EU-medborgare får vistas i Sverige i tre månader för att söka jobb och de ska under tiden vara självförsörjande, säger Siw Persson.
– Personer som kommer till Uppsala från andra länder för att tigga har i allmänhet inte rätt till socialbidrag. Det vet de och därför vänder de sig inte till socialtjänsten. Det här är ingen stor fråga för socialtjänsten i Uppsala.

Enligt Siw Persson finns undantaget om någon tiggare skulle hamna i en akut nödsituation. 
– Då måste vi göra en bedömning om rätten till bidrag men det kan inte utbetalas någon längre tid. I sådana fall kan det bli frågan om pengar för att resa till hemlandet.