Slaskväder, tomt på kontot och långt till nästa ledighet. Jag tycker att januari är långt tyngre än den oförskyllt utskällda hösten. Vilket jag inte är först med. Enligt Tommy Kuusela, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminnen, stammar uttrycket "oxveckorna" från bondesamhället. Exakt hur gammalt det är vet man inte.

– Det syftar på att slita som en oxe. För bönder var julen ofta den enda tiden på året då man kunde ta det lugnare, så efteråt var det långt till nästa ledighet. Fast i början talade man främst om oxveckorna kring mars. Det skedde en förskjutning när man bytte från den julianska till den gregorianska kalendern på 1700- talet, säger Tommy Kuusela.

Ett annat äldre ord för veckorna efter jul är Torsmånad. Det går tillbaka till fornnordisk tid. Dock har uttrycket ursprungligen ingenting med guden Tor att göra, utan är en förvrängning av "torremånad".

Artikelbild

| Sofia Diderholm, psykolog på Studenthälsan.

– Tänk torr som i karg. Men ordet kom att förknippas med Tor i folkmun. Man talade till exempel om att "Tor lockade med skägget" för att få ut barnen och leka, och syftade antagligen på istappar, säger Tommy Kuusela.

Själv tycker han det är trevligt att komma tillbaka till jobbet efter jul, men förstår att känslan för många liknar de gamla böndernas. Även om de flesta har semesterdagar känns nästa ledighet ofta avlägsen, samtidigt som mörkret gör sitt.

– Fast vi går mot ljusare tider, påminner Tommy Kuusela.

För att uppleva samma ljus som på sommaren får man dock vidta åtgärder. I ljusrummet på Studenthälsan går allt, inklusive enda prydnaden i form av en orkidé, i vitt. Jag får en vit morgonrock för att förstärka effekten. Från taket sprider så kallade dagsljuslysrör ett sken som är tio gånger starkare än vanlig kontorsbelysning.

Artikelbild

– Ungefär som en vanlig svensk sommardag, det vill säga halvmulen, säger Sofia Diderholm, psykolog och verksamhetsledare på Studenthälsan.

Trots en resa till Gran Canaria i november slås jag av hur ovant det känns, kommer på mig med att kisa. Meningen är dock att man ska ha ögonen öppna när man är här. Kroppen ställer in sig på mer sömn när dygnets ljusa timmar blir färre, därför gör regelbundna besök i ljusrummet många piggare under vinterhalvåret. Eftersom växling mellan ljus och mörker påverkar dygnsrytmen kan det också hjälpa dig att sova bättre.

– Det har bedrivits för lite forskning i ämnet för att kallas en beprövad behandlingsmetod. Ljurummet är friskvård, inte behandling, säger Sofia Diderholm.

Ljusrummet är bara öppet för studenter. Tiden efter jul är trycket på Studenthälsan högt. Det är mitt under läsåret och många har varit tvungna att plugga över jul. Mörkret gör att fler drar sig för att ta på en löprunda efter föreläsningarna. Sofia Diderholms råd till vintertrötta är att se till att få så mycket ljus man kan, till exempel genom att ta en promenad på lunchen. Det är bättre än en tupplur om man känner sig trött.

– Håll fast vid rutinerna. Och var snäll mot dig själv. Det är lite tufft att vara människa den här perioden, dra ned på kraven och unna dig något, säger hon.

Något man också kan påminna sig om är att oxveckorna har vissa fördelar. Att jag själv älskar hösten beror på att man inte förväntas ha roligt hela tiden. Sofia Diderholm bekräftar att en del mår bättre nu än kring helgerna i maj.

– "Visst gör det ont när knoppar brister...", som Karin Boye skriver. Vintern är på många sätt mer kravlös. Det kan man tänka på när man ska vara snäll mot sig själv.

Ljusrum finns förutom hos Studenthälsan även på ProVista på Vaksalagatan 45.