– Målet är att ta fram förslag till konkreta åtgärder för hur vi tillsammans på ett långsiktigt hållbart sätt ska kunna möta detta hot och minska risken för allvarliga infektionsutbrott, säger professor emerita Marianne Elvander, som är ordförande för mötets programkommitté.

Trots att tillkomsten av vacciner och antibiotika har räddat oräkneliga miljoner människor världen över från att dö i förtid i svåra infektioner fortsätter infektionssjukdomar att vara globala hälsohot.

Oavsett om de är gamla välkända infektionssjukdomar som tuberkulos och malaria eller nytillkomna, tidigare okända infektionshot som högpatogen fågelinfluensa, ebola och zika har de flesta det gemensamt att de är så kallade zoonoser, som kan smitta mellan människor och djur.

Artikelbild

| Stoppades. En framgångsfaktor vid det stora utbrottet av ebola i Västafrika 2014-15 var att lokal socialantropologisk kunskap användes för att vinna lokalbefolkningens stöd för åtgärder som kunde hejda smittspridningen. Den här bilden är från ebolaepidemin i Liberia 2015.

– De är alltså inte isolerade humanmedicinska eller veterinärmedicinska problem, även om det synsättet traditionellt har dominerat i läkar- och veterinärutbildningarna. För att möta infektionshoten krävs ett mycket bredare synsätt än vi hittills har haft, säger Marianne Elvander.

Enligt detta breda, tvärvetenskapliga synsätt – eller One Health-perspektiv, som arrangörarna av Uppsala Health Summit kallar det – måste bland annat veterinärer, läkare, folkhälsoexperter, biologer, ekologer, ekonomer och samhällsvetare arbeta tillsammans för att förebygga, upptäcka och så snabbt som möjligt få stopp för sådana sjukdomsutbrott.

– En viktig framgångsfaktor vid det stora ebolautbrottet i Västafrika 2014 var faktiskt att det fanns lokal socialantropologisk kunskap, som var viktig för att vinna lokalbefolkningens stöd för åtgärder som hejdade smittspridningen, till exempel att överge begravningstraditioner som innebar fysisk kontakt med den döde, säger Marianne Elvander.

Bland de cirka 200 särskilt inbjudna deltagarna på Uppsala slott finns finns förutom en lång rad experter från akademin, beslutsfattare från ministerier och representanter för frivilligorganisationer också företrädare för diagnostika-, vaccin- och läkemedelsföretag.

Artikelbild

| Marianne Elvander, professor emerita och tidigare statsepizootolog vid SVA i Uppsala.

På tisdag och onsdag kommer de att lyssna på ett antal föreläsningar av olika experter inom området och i flera workshops diskutera hur detta breda samarbete konkret kan och bör se ut.

Några av frågorna som kommer att diskuteras i workshopen gäller hur man kan motverka smittspridning i djurbesättningar, förstärka lokalsamhällenas motståndskraft mot infektionsutbrott, få effektiv diagnostik av infektionssjukdomar, få fram säkra vacciner och läkemedel i krissituationer, utveckla effektiva globala övervakningssystem och använda dna-teknik för att förbättra livsmedelssäkerheten.

Artikelbild

| Tuberkulos. I Sverige var förr en variant av tuberkelbacillen hos nötkreatur en ganska vanlig orsak till tuberkulos hos människor. Pastörisering av mjölk används för att undvika sådan smitta.

I likhet med vid tidigare Uppsala Health Summit hålls workshopen i små grupper i slutna rum. Endast de särskilt inbjudna deltagarna har tillträde till dem.

– Vi tror att en öppen dialog där deltagarna kan frångå sina officiella roller främjas av att workshoparna är stängda. Vad som har diskuterats och vad man kommit fram till ska däremot offentliggöras, men utan att redovisa vem som har sagt vad, säger Marianne Elvander.

Artikelbild

| Zika. Virussjukdomen zika, som kan ge svåra fostersjkador, sprids av myggor.

Hon hoppas att det slutdokument som kommer att publiceras från konferensen ska kunna fungera som ett slags verktygslåda med bruksanvisning i det fortsatta arbetet mot infektionssjukdomar.

– För att minska risken för allvarliga utbrott krävs inte bara att vi gör rätt saker utan också att vi gör dem i rätt ordning, säger hon.