– Det finns många som rider och tar bilder, men inom långdistansrytten är jag den enda i Sverige som har ett så här stort konto, säger Ella Jones från Dalby.

Hon är 23 år. Liten och nätt och med ett trollskt rött hårsvall.

Första gången hon red var hon fyra år. Pappa Alwyn Jones beskriver hur Ella satt på en shetlandsponny på Lurbo ridklubb och ropade "Jippie!" – och så var det med det. Ella Jones hade hittat sin sport.

Artikelbild

| Ella Jones satsar på distansridning. "Det är en jätterolig sport. Man lär verkligen känna sin häst och man kan bli väldigt nära sin häst." Här med arabhästarna Shahina och Popgun.

Förra året deltog Ella i lag-SM i distansridning för Mälardalens distansryttarförening – och hennes lag vann. Samma år vann Ella Jones favorittävlingen Vasaritten i Rättvik – och fick prestigefyllda "Best condition", ett hederspris från veterinären för att hennes häst var den som var i bäst fysiskt skick under och efter tävlingen.

– Distansrytt är som maraton fast man rider. Det gäller att bygga upp sin häst från grunden, skrittpassen är viktiga och det handlar mycket om bra horsemanship, säger Ella Jones.

Hennes föräldrar är forskare från Wales och USA. De träffades i källaren på MIT i Cambridge och flyttade senare med jobben till Sverige. Ella Jones är uppväxt på landet i Dalby. Numera bor hon i Uppsala, men hon är fortfarande vid hästgården varje dag. Här har hon sina skyddslingar och älsklingar. Tillsammans med föräldrarna har hon fyra välmående arabhästar.

Det var som tioåring som hon fastnade för hästrasen arab.

Artikelbild

| Ett uthålligt team. Långdistansryttaren Ella Jones på Popgun.

– Alla arabhästar är smarta. De har mycket personlighet. De lär sig fort, på gott och ont och de är jättevackra, en av världens äldsta hästraser, säger hon.

Hon utfodrar sin närmaste tävlingskamrat inför ridturen. Flugskimmeln har spräcklig och glänsande päls och mumsar förnöjt ur ett plasttråg. Det här är Mr Popgun. En vallack med rödbruna fläckar som liknar fräknar. Ella Jones största kärlek.

Artikelbild

| Ella Jones rätta element är bland hästarna. Här med Popgun och Shahina.

– Om jag inte hittar en häst som jag blir kär i är det inte givande för mig. Det är värre än att hitta en pojkvän. Men känslan när jag satte mig på Mr Popgun första gången; jag bara började gråta, berättar Ella Jones.

Hon håller på att komma tillbaka efter en tid med flera svåra motgångar. För tre år sedan var hon ett internationellt hopp och en del av juniorlandslaget. Hon satsade på EM och VM med Silver Dearest.

Artikelbild

| Ella Jones.

Men, slaget kom hårt. Silver var en nervig häst, men ingen vet egentligen vad som hände med henne. De hittade Ellas häst med ett brutet ben i boxen. Ella Jones kontaktade alla veterinärer hon kunde komma på, men Silver gick inte att rädda. De fick ta bort henne. En hästägares största sorg.

Samtidigt drabbades en familjemedlem av sjukdom och studierna vid Sveriges Lantbruksuniversitet blev inte vad Ella hade förväntat sig. Alkoholkulturen bland studenterna var svår för henne. Hon passade aldrig riktigt in och hade svårt att få vänner.

– Det var som en typ av mobbning. Det var inte kul. Det var en jobbig, intensiv period när mycket hände. Alla mina planer raserades och jag hoppade av programmet.

Att komma över Silver Dearest var svårt. Ingen häst kunde mäta sig med henne, tills den där dagen på Mr Popguns rygg.

– Jag kan inte ha en häst som är ond, som inte vill mig väl. Men Popgun har ett hjärta av guld. Han är snäll och alltid glad och vad han än gör så tycker han det är kul. Hoppning eller dressyr, han bara gör det.

Att rida på långdistans är Popguns främsta gren. Sporten ställer unika krav på ryttare och häst. Tillsammans ska de orka, ha uthålligheten att ta sig över varierande terräng som sand, skog, vattendrag och kuperade landskap.

– Jag är en lite känslig person som blir stressad av för mycket folk och intryck. Men att jag är perfektionist kommer väl till hands i distansritten. Jag ser små gropar och tuvor och kan använda mig av det, säger Ella Jones.

På EM och VM är tävlingsbanorna 160 kilometer. Och i distansridning gäller det inte bara att vara först i mål. Inför, under och efter långdistansrytten undersöks hästen av veterinär.

Hästar med för hög puls, sårskada, hälta (till exempel stelhet) eller uttorkning kan inte vinna. För att genomföra loppet behövs ett team som hjälper till att kyla hästen och göra den redo för veterinärkontrollerna längs vägen.

– Hela familjen måste vara med. Det är halva sporten, säger Ella Jones.

För att få delta i de längsta långrittsbanorna, som VM och EM, gäller det att kvala in. Det betyder att hästen steg för steg ska klara av längre banor. Popguns nästa stora utmaning är en tävling i Euston Park i England.

– Man måste träna upp sin häst. Vi preppar honom för att åka. Att klara 120 kilometer är en stor milstolpe för honom, säger Ella Jones.

Hon har valt bort mycket för ridningens skull. Vill någon hitta på något har hon oftast inte tid och till slut slutar folk fråga. Hon prioriterar annat. Men via instagram har hon hittat vänner som delar ridintresset.

Att starta instagramkontot Enduranceella var en kul grej först. Men snart fick hon respons från långdistansryttare världen över. Några av dem har hon senare träffat i Uppsala när de kommit hit för att plugga.

Stabiliteten börjar komma tillbaka för Ella. Familjemedlemmen som var sjuk har tillfrisknat och Ella läser molekylärbiologi igen. Den här gången går hon på Uppsala universitet och det funkar bättre. På programmet träffade hon pojkvännen Adam Vikström.

– Vi var kompisar först och jag fattade inte att han var intresserad. Han är smart, snygg och modig. Han kommer tycka att det är så jobbigt att jag säger det här, men jag tänkte att det fanns ingen chans att han gillade mig, säger hon.

Adam är ofta med Ella Jones till hästhagarna och nästan alltid på långdistanstävlingarna. Han stöttar och hjälper till. Han har en syster som red när hon var yngre så han är inte ovan i miljön. Men visst är det ovanligt.

– Jag vet ingen annan hästtjej som har med sin kille i stallet, säger Ella.

Hon har något busigt över sig. Och samtidigt en stor målmedvetenhet. Nyligen satte hon upp tre mål för sig själv och Popgun.

Hon vill öka antalet godkända kilometrar som hon och hästen genomfört tillsammans på tävling och hon siktar återigen på EM eller VM. Men aldrig på bekostnad av sin häst.

– Om jag har en tävling framför mig och det inte känns bra för hästen då ställer jag inte upp. Det är inte värt det. Min målbild är att Popgun ska bli minst 30 år. Jag vill att mina barn ska lära sig rida på honom.

Det är under de långa rytterna över olika landskap som hon trivs bäst. Ella Jones har verkligen hittat hem på hästryggen.