Personalen informerades i slutet av förra veckan. På måndagskvällen arrangerade skolan ett möte för föräldrarna.

Marianne Strömselius från Uppsala som har en son som skulle ha börjat i årskurs sju till hösten är mycket besviken och vet i dagsläget inte hur framtiden för sonen ter sig.

– Vi kommer att få söka en ny skola själva. Men det blir svårt. Min son klarar inte att gå i en vanlig klass som kommunen vill, säger hon.

Marianne Strömselius son har aspergers syndrom och lider av fobier. Han gick tidigare på Storvretaskolan där han hade en assistent. När assistenten drogs in fungerade inte skolgången längre.

– Han mådde jättedåligt och slutade gå i skolan. Vi sökte till kommunens resursskola, men den var full. Kajan friskola hade plats. I dag klarar han att gå nästan full tid, har fått tillbaka tron på skolan och på livet. Nu riskerar han att falla tillbaka flera år i utvecklingen, säger hon.

Redan i höstas uppmärksammade UNT Kajans situation. Uppsala kommun hade då börjat dra ned på det så kallade stödbeloppet, en ersättning som friskolor som har elever med stora stödbehov kan söka utöver den vanliga skolpengen. Flera elever på Kajans friskola som har stora neuropsykiatriska funktionsnedsättningar fick sitt stödbelopp reducerat från 30 000 och ända upp till 60 000 kronor i månaden ned till noll. Motiveringen var att skapa en ny, säker bedömning av barnens stödbehov, lika för alla.

Flera av kommunens beslut har överklagats till förvaltningsrätten, som gått på kommunens linje. Nu tvingas alltså skolan lägga ned sitt högstadium.

– Vi har arbetat för att få kommunen att ändra sig men det har inte gått. Med de ersättningsnivåer vi får nu så kan vi inte garantera kvalitén på undervisningen för de 18 elever som går i vårt högstadium. Men vi kommer att fortsätta med de lägre årskurserna 1-6, säger Kajans vd Anders Eriksson.

Det som gör högstadiet dyrare att driva är antalet ämnen. Skolan behöver fler specialutbildade lärare för att kunna sköta undervisningen.

– I dag har vi bara trettio procent av det stödbelopp vi hade när vi startade år 2010. Jämfört med kommunens resursenhet Videskolan så har vi bara en femtedel så mycket, säger Anders Eriksson.

Han hävdar att kommunen omfördelar medel från det grundbelopp alla skolor får till den egna verksamheten, och har ett internt stödsystem.

– Kommunen tar en liten del av alla elevers elevpeng. Det kan inte vi göra eftersom vi är för små, säger han.

Friskolesystemet ska behandla alla lika. Hur kommer ni att agera?

– Vi är inte klara i den delen. Vi måste söka fler svar om hur kommunen fördelar pengarna till sin egen verksamhet, säger Anders Eriksson.

David Nord Wallin som är pedagog vid Kajan friskola anser att neddragningarna bara är ett sätt för kommunen att spara pengar.

– De elever vi undervisar har tidigare gått inom den kommunala skolan och där har det inte fungerat. Nu är tanken att de ska integreras där igen. Jag tror inte att det kommer att fungera nu heller. Kommunen bara förlorar på det här, säger han.

Kajan friskola kommer att parera nedläggningen av högstadiet genom att öka andelen särskoleelever. Det gör att ingen i personalen behöver förlora sina arbeten.

Utbildningsnämndens ordförande Caroline Hoffstedt (S) svarar på kritiken under tisdagen.