De olika nätläkartjänsterna har blivit ett populärt alternativ när den offentliga vården har svårt med tillgängligheten. Efter ett par knapptryck i mobilen har man kontakt med en läkare, antingen per telefon eller via videolänk, ofta på en kvart eller inom några timmar. Om det behövs får man skicka in bilder som visar symtomen och i vissa fall gå till en mottagning för provtagning som sedan analyseras hos nätläkarföretaget.

Invånarna i Uppsala län fick under 2017 vård av nätläkarbolagen vid närmare 7 700 tillfällen. Bara under januari och februari i år är siffran 2 844, jämfört med 716 under samma period 2017. Det innebär att region Uppsala hittills fakturerats för närmare fyra gånger fler vårdkontakter än motsvarande period i fjol. Då kan årets siffra dessutom komma att justeras uppåt eftersom det finns en viss eftersläpning när fakturorna kommer in.

Än så länge är kostnaderna en mindre del av den totala primärvården, men om utvecklingen fortsätter kommer budgeten för utomlänsvården att spräckas med råge.

Artikelbild

| Det finns i dag flera aktörer som erbjuder digital vård i mobilen.

Den nya marknaden gör att de borgerliga partierna vill att region Uppsala tecknar egna avtal med någon eller några nätläkarföretag.

– Väldigt många människor söker digital vård och vi betalar stora summor för detta utan möjlighet till kvalitetskontroll. Om vi tecknar egna avtal kan vi också ställa tydliga kvalitetskrav, säger Emilie Orring (M), landstingsråd.

Den rödgröna majoriteten är dock avvisande.

– Redan i dag kan våra länsinvånare boka den här typen av besök. De här bolagen har avtal med andra landsting och de gör kvalitetsuppföljning av dem. Det är komplicerat att göra en upphandling. Och det skulle ta mycket resurser om vi ska skapa egna system för kvalitetskontroll, säger Malena Ranch (MP), landstingsråd och ordförande i vårdstyrelsen.

Artikelbild

| Patienten uppmanas att ta bilder med mobilen som visar symtomen innan man får prata med en läkare.

Hon säger att det är bättre att regionen satsar de resurserna på att ta fram egna digitala tjänster där patienterna kan träffa både läkare, sjuksköterskor och psykologer via videobesök.

– Det är ett jättteproblem att det här tar resurser från den ordinarie vården. Det man kan se är att nätläkarna främst utnyttjas av yngre kvinnor i storstadsområdena och inte av äldre eller kroniskt sjuka, säger hon.

Formellt fungerar nätläkarbolagen som underleverantörer till några privata vårdcentraler, de flesta i Jönköpings län. Men de marknadsför sig mot hela Sverige och utnyttjas mest i storstadsområdena.

Nätläkarbolagen har kritiserats för att enbart ta hand om de lättare patienterna och att dessa i många fall inte egentligen behöver ett läkarbesök.

Satirtwittraren Doktor Glad sammanfattar det så här: "Primärvården saknar resurser att ta emot alla. Primärvården försöker ta hand om de sjukaste. De friskaste, som blir utan vård, är inte nöjda. Vi tar betalt, av primärvården, för att ta hand om de friskaste. Vi kallar det 'avlastning'."

Och tittar man på statistiken över nätläkarnas patienter är de vanligaste diagnoserna förkylning, urinvägsinfektion och hosta. Bland ålderskurvan för patienterna finns en tydlig topp för 1–2-åringar samt en kraftig överrepresentation i gruppen mellan 18 och 30 år. I åldersgrupperna däröver sjunker antalet patienter ju äldre de blir.

Enligt Emilie Orring är det dock ingen indikation på att det är vård som har getts i onödan. Hon säger att nätläkarna ska följa medicinska riktlinjer som alla andra vårdgivare.

– Vi litar på den bedömning läkarna gör på vårdcentralen. Och samma utgångspunkt måste gälla för de digitala vårdgivarna, säger hon.