I dag är det "knökfullt" i 20 år gamla Ångströmlaboratoriet. Beskrivningen är vicerektor Johan Tysks, högste ansvarige inom naturvetenskap och teknik. Därtill håller i dag viss forskning och undervisning till i Polacksbacken. Men det gamla regementets lokaler är inte ändamålsenliga.

– Vi är så trångbodda i dag att folk vänder sig till andra lärosäten i stället. Och en renovering av Polacksbacken skulle bli väldigt kostsam. Därför vill vi genomföra den här satsningen på nya lokaler i Ångströmlaboratoriet, säger Johan Tysk.

Investeringen beräknas till 1,2 miljarder kronor, vilket sannolikt gör det till den största enskilda byggsatsningen i universitetets historia. Två nya huskroppar ska byggas: en ny flygel på befintliga Ångströmlaboratoriet, och en helt ny byggnad på dagens parkering.

Artikelbild

| En tänkt interiör från nya Ångström, en investering på en dryg miljard kronor.

Planerna har varit kända i många år, men nu har tiden kommit för de avgörande besluten. Uppsala universitets styrelse diskuterar frågan nu i veckan, och rektor Eva Åkesson ska därefter avgöra frågan för universitetets del. Akademiska hus kommer att vara fastighetsägare och även deras styrelse ska ta beslut.

Hyreskostnaderna kommer att öka markant. När den så kallade områdesnämnden för naturvetenskap och teknik fattade sitt beslut i frågan för några veckor sedan röstade dock en stor majoritet för bygget. Arton ledamöter röstade ja, två personer reserverade sig, och en lade ned sin röst.

Men bland kritikerna är orden hårda och oron stor. Professor Mats Leijon har varit involverad i diskussionerna om nya Ångström i flera år under sin tid som ansvarig för teknikvetenskaperna. Det här är en grov felsatsning, menar han.

–  Det här är huvudlöst, och gagnar inte forskning och undervisning. Jag har påtalat länge att det här inte kommer att gå att klara ekonomiskt utan att dra ned på lärartid och laborationer för studenter.

Artikelbild

| Så här kommer entrén till Ånströmlaboratoriet att kunna se ut, med den nya glasbyggnaden. Bygget skulle innnebära att universitetet helt lämnar det gamla regementsområdet.

Det finns också kritik mot beslutsgången och beredningen av frågan. De som haft mest insyn är inte de som fattat besluten hittills, menar Per Weihed, prefekt och professor på Institutionen för teknikvetenskaper.

– Med en så stor investering som det här är, kanske den största i universitetets historia, borde beslutet beretts mer vederhäftigt. De som beslutade borde också varit med i beredningen och diskuterat siffrorna. Så var det inte för många nu.

Artikelbild

| Kritik. Professor Mats Leijon har i flera år flaggat för att höjda hyror kommer drabba forskning och undervisning.

Enligt hans beräkningar kommer hyran år 2021 att vara 50 procent högre än dagens.

– Vi kommer förstås att finna oss i beslut som fattas och anpassa oss. Men det är tråkigt, för det kommer att drabba verksamheten hårt. Vi får ta en större andel av de externa forskningsanslagen, och vi kommer att få minska vår yta. Det kan också bli mindre lärartid för studenter, säger han.

Artikelbild

| Johan Tysk, vice rektor för naturvetenskap och teknik ser nya Ångström som en satsning på Uppsala universitets framtid som toppuniversitet i världen.

Johan Tysk är övertygad om att investeringen kommer att betala sig. Kritikernas farhågor kommer inte att infrias, menar han.

– Det här är en offensiv satsning för att Uppsala universitet ska behålla sin position bland världens 100 främsta universitet. Ångströmlaboratoriet är redan en otrolig framgång, och för att hålla i den behövs det här. Vår konkurrenskraft kommer att öka, och vi kommer att locka flera studenter och mer forskningsanslag.

Artikelbild

| Uppsala universitet kommer att lämna Polacksabacken när utbyggnaden av Ångströmlaboratoriet är klar.

Han säger att han har respekt för oron som finns, men vill sätta hyran i perspektiv.

– Sett till vår omsättning kommer inte hyran att vara märkvärdigt hög.