Vattenfall planerar att investera 3,5 miljarder kronor i sin fjärrvärmeanläggning i Boländerna där man ska bygga bland annat en ny ångpanna för biobränslen.

Vattenfall har sökt miljötillstånd för utbyggnaden samt för fortsatt förbränning av avfall, vilket resulterar i utsläpp till luft och vatten.

I början av maj kom mark- och miljödomstolen med sin dom för den förändrade verksamheten i Boländerna. Domstolen säger ja till den nya ångpannan. Dessutom utökas tillståndet för sopförbränningen, från 475 000 till 620 000 ton avfall per år, inklusive max 80 000 ton av vad som kallas "farligt avfall".

En stridsfråga i målet gäller hur stora mängder miljöskadliga substanser som ska få släppas ut i Fyrisån.

Bakgrunden är att rökgaserna från förbränningen renas med vatten som då tar upp giftiga ämnen. 250 000 kubikmeter av detta vatten hamnar årligen i Fyrisån.

Ett av ämnena, ammonium, kan orsaka övergödning och skada fisken i ån.

Länsstyrelsen i Uppsala tycker att ammoniumhalterna i Fyrisån redan är oroväckande höga och befarar att fiskyngel kan dö om mängden ökar.

Länsstyrelsen hade begärt att Vattenfall skulle få släppa ut max 4 ton ammonium per år. Men enligt domstolen skulle bolaget då behöva investera 100 miljoner kronor i ny teknik vilket bedömdes som orimligt. Rätten fastslår att Fyrisån ska kunna ta emot upp till 7 ton ammonium om året från anläggningen i Boländerna. I fjol uppgick utsläppsmängden till 3,1 ton.

Även luften påverkas eftersom en rad giftiga ämnen far ut genom skorstenen vid avfallsförbränningen. Till de skadligaste substanserna hör enligt Naturvårdsverket kvicksilver, dioxin och furaner som kan orsaka bland annat cancer.

Anders Törngren vid Naturvårdsverket tror att domen från mark- och miljödomstolen kommer att leda till lägre utsläpp av dessa ämnen, jämfört med idag.

– Det blir krav på att Vattenfall tar regelbundna prover av utsläppen. Därmed undanröjer man risken att bolaget tar prover enbart när gifthalterna är låga. Samtidigt sänks gränsen för hur mycket kvicksilver, dioxin och furaner som får släppas ut, säger Anders Törngren.

Han tycker att anläggningen i Boländerna redan sedan tidigare har en effektiv rening av utsläpp till luft.

– Men det har funnits en förbättringspotential och genom domen har man uppnått en stor del av den, även om det fortfarande finns mer att göra.

Länsstyrelsen vill att Vattenfalls nya ångpanna ska ha en turbin som kan framställa el. Enligt myndigheten vore det slöseri om ångpannan enbart producerar värme som dessutom är en mindre användbar energiform än el.

Mark- och miljödomstolen skriver att det inte är motiverat att ställa krav på elproduktion i den nya ångpannan inom de närmaste åren. I annat fall riskerar Vattenfall att låsas fast vid en viss teknik som längre fram kan vara förlegad, resonerar domstolen.

Adrian Berg von Linde vid Vattenfall Värme säger att elpriserna är så låga att det i nuläget inte är lönsamt att bygga in en elturbin i den nya ångpannan.

– Men om marknadsförutsättningarna ändras är vi beredda att ompröva beslutet.

Han vill inte ge några ytterligare kommentarer om vare sig elturbinen eller ammoniumutsläppen.

– Vi utreder båda frågorna och får återkomma när den juridiska processen är avslutad, säger Adrian Berg von Linde.

Länsstyrelsen har överklagat domen till mark- och miljööverdomstolen och kräver bland annat att max 4 ton ammonium årligen ska få släppas ut i Fyrisån. Myndigheten begär även att minst en tredjedel av energin i den nya ångpannan ska kunna omvandlas till el genom en turbin.