I våras beslutade kommunstyrelsen i Uppsala att förlänga lärarlönesatsningen för att höja läraryrkets status och elevresultaten. I de nya kriterierna ingår det bland annat att undervisa mer. Både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet är kritiska. Lärarförbundet menar att lönekriteriet är problematiskt av flera anledningar.

– Lärare har redan idag en hög arbetsbelastning. Det här ökar pressen på oss ytterligare och det är oacceptabelt ur ett arbetsmiljöperspektiv, säger Louise Plobeck, ordförande i Lärarförbundet i Uppsala.

Fackförbundet befarar också att kvalitén på undervisningen sänks om lärare känner press på sig att undervisa mer utan att få tid att planera eller efterarbeta lektionen.

I lönekriterierna ingår även att jobba kostnadsmässigt mer effektivt, någonting som Louise Plobeck ställer sig kritisk till.

– Verksamhetsutveckling för att höja kvalitén i undervisningen ingår i lärarnas uppdrag. Det ägnar vi oss gärna åt men vi kan inte ansvara för att kostnadsanpassa skolan, det måste cheferna göra.

Birgitta Pettersson, utbildningsdirektör i Uppsala, har definierat lönekriterierna efter tre fokusområden som politiken satt upp: Uppdragets komplexitet, elevernas lärande och effektivare arbetsformer.

Hon anser inte att det finns risk att lärare tar på sig fler lektioner för att tjäna mer.

– Det står ingenstans att man får en viss summa om man undervisar mer. Dessutom måste fler kriterier vara uppfyllda, elevernas lärande till exempel, säger Birgitta Pettersson.

När det gäller kriterier om effektivitet menar hon att det kan handla om att hitta andra undervisningsformer. Hur det ska göras lämnar hon öppet till lärarna att tolka.

– Jag har öppnat en dörr, nu vill jag att lärarnas kreativa ådra ska blomma så att man arbetar mer effektivt.

Birgitta Pettersson ser heller ingen risk med att lärare och rektorer tolkar de nya kriterierna olika och att lönesättningen blir orättvis.

– Lönesättning är alltid en tolkning. Det är svårt att avgöra hur det kommer att bli, vi får utvärdera det under perioden.

Caroline Hoffstedt (S), ordförande i utbildningsnämnden, ser inte att lärarnas arbetsmiljö kommer att förvärras.

– Med de nya lönekriterierna vill vi att lärare ska kunna utvecklas och göra lönekarriär. Vi vill också premiera de som tar på sig extra uppgifter som handledning eller de som undervisar på skolor som har svårare elevsammansättning. Utgångspunkten är att det ska synas i plånboken, säger Caroline Hoffstedt.

De nya lönekriterierna gäller för fritidspedagoger, förskollärare och lärare från och med höstterminen. Tanken är att medellönen för lärargruppen ska höjas med 11 000 kronor i månaden från 2012 till 2021.

UNT har pratat med flera lärare som är missnöjda med löneutvecklingen vid Uppsala kommun. Särskilt stort är missnöjet efter det så kallade lärarlönelyftet, en statlig satsning där vissa lärare fick ett stort lönepåslag medan andra blev helt utan löneökning. Lärarförbundet har märkt att medlemmarna är missnöjda.

– Vi vet att flera har slutat i yrket. Många upplever stress på jobbet och droppen för vissa kom när man inte fick löneökning genom lärarlönelyftet. Jag vet att både förskollärare och grundskollärare i Uppsala har sökt sig till Knivsta och Stockholm där man kan få uppemot 10 000 kronor mer i lön per månad, säger Louise Plobeck.