Det visar en ny svensk studie, som publiceras i decembernumret av facktidskriften European Journal of Endocrinology.
– Våra resultat ligger i linje med flera tidigare studier som visat att sötade drycker som läsk ökar risken för typ 2-diabetes. Vi påvisar även för första gången ett samband mellan dagligt läskdrickande och en mindre vanlig form av vuxendiabetes som kallas för LADA, säger Mats Martinell, distriktsläkare vid Eriksbergs vårdcentral och doktorand vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
LADA är ett slags blandform mellan de båda betydligt mer kända formerna av sockersjuka, typ 1- och typ 2-diabetes.
Den nya studien omfattar 357 personer med nyupptäckt LADA, 1 136 personer med nyupptäckt typ 2-diabetes och 1 371 friska jämförelsepersoner. Alla besvarade en omfattande livsstilsenkät, med bland annat ingående frågor om sina mat- och dryckesvanor under det senaste året.
Svaren visar att hög konsumtion av sötade drycker som läsk hade varit betydligt vanligare bland kvinnorna och männen som insjuknade i någon av de båda formerna av diabetes än bland jämförelsepersonerna.
– Ju högre läskkonsumtion, desto högre var risken för såväl LADA som för typ 2-diabetes. Redan vid en konsumtion motsvarande ett par glas läsk per dag var diabetesrisken fördubblad. Sedan steg risk med ytterligare 20
procent för varje ytterligare glas läsk som konsumerades, säger Mats Martinell.
En förklaring till varför en hög läskkonsumtion skulle kunna öka risken för diabetes kan enligt forskarna vara att de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln till sist blir utarbetade av att ständigt gå på högvarv för att tillverka tillräckligt med insulin för att ta hand om de återkommande blodsockertopparna som läskdrickandet ger.
Sambandet mellan läskdrickande och förhöjd risk för såväl LADA som typ 2-diabetes gällde dock även för dem som mest drack lågkaloriläsk, som ju bara innehåller konstgjorda sötningsmedel, inte socker. Flera tidigare studier har också visat ett samband mellan lågkaloriläsk och typ 2-diabetes.
– Även om lågkaloriläsken inte direkt höjer blodsockret kan den ha en indirekt blodsockerhöjande effekt genom att öka aptiten så att man äter mer. I den här studien hade vi dock kontrollerat för det totala kaloriintaget och för BMI-värdet. Det finns också studier som pekat på att de artificiella sötningsmedlen påverkar bakteriefloran i tarmen på ett sätt som gör att mer socker tas upp i blodet, säger Mats Martinell.