Fredrik Pettersson, antagningshandläggare på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala har under flera års tid hjälpt studenter att överklaga beslut gentemot Migrationsverket. För några dagar sedan hade han ännu ett fall med en blivande student som fick avslag på sitt uppehållstillstånd.

– Vi på SLU lägger ner betydande resurser på att rekrytera studenter från andra länder till SLU och Sverige. För SLU:s del handlar det om att uppemot hälften av alla antagna studenter, som själva betalar sin studieavgift, inte beviljas uppehållstillstånd. I många fall är avslagen helt ogrundade och godtyckliga. Och hanteringen av ärenden som avslås på felaktiga grunder kostar svenska myndigheter stora pengar och leder till ett sämre utbildningsväsende, hävdar Fredrik Pettersson.

Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket, säger att de följer regelverken som finns.

Artikelbild

| Regelverk. Lisa Danling, presskommunikatör på Migrationsverket, säger att de följer regelverken som finns.

– Vi har inte något utrymme att frångå de fyra grundkrav som finns för att få uppehållstillstånd för studier. Vid utfärdandet av tillstånd är vi skyldiga att utreda om avsikten är att använda den beviljade studieplatsen och faktiskt studera. För att komma fram till detta tittar vi på flertalet faktorer. Om utbildningen hålls på engelska ser vi bland annat om personen kan föra ett samtal på engelska. Vi tittar även på om personen har någon kunskap om utbildningen. Den studerande måste också kunna försörja sig själv. Efter den 1 januari 2017 är försörjningskravet på minst 8 064 kronor per månad. Inkomst genom banktillgångar, stipendium eller studiemedel från hemlandet måste kunna visas av studenten. Av tillståndsansökningar som är kopplade till studier beviljas ungefär 85 procent.

Senaste fallet Fredrik Pettersson på SLU engagerat sig i rörde studenten Jaber Ahmed från Bangladesh. Jaber har sökt utbildning på SLU vid två tillfällen och blivit antagen.

– I Migrationsverkets avslag hävdade de att han hade bristande studiemotivation, för dåliga engelskakunskaper för att klara utbildningen, att han sökt för skilda utbildningar samt att svaren i ansökan ser ut att följa en textmall. Motiveringen är baserad på en intervju som gjordes med Jaber Ahmed på ambassaden i Dhaka, berättar Fredrik Pettersson.

– Det här är ett exempel på beslut fattat på felaktiga grunder. Jaber Ahmed har redan en examen från ett engelskspråkigt universitet där all undervisning hålls på engelska. Alla fyra utbildningar han sökt var inom marknadsföring. Att hans ansökan ser ut att följa en mall kan bero på att studenter i Kina, Bangladesh och Pakistan tar hjälp av utbildningsagenter så att den strikta ansökningsformalian blir korrekt ifylld, hävdar Fredrik.

Trots att han påpekat dessa brister i bedömningen ändrar Migrationsverket inte sitt beslut.

– Jaber Ahmed känner sig upprörd över beslutet då han var motiverad till studier i Sverige. Nu har han valt att flytta till Kanada för att studera vid University of Toronto i stället.

Fredrik Pettersson säger att Migrationsverkets policy motverkar internationaliseringen av svensk högre utbildning när de letar avslagsgrund och tolkar den sökande negativt.

– Vi på SLU är inte ensamma i vår kritik utan vi arbetar tillsammans med SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) för att få till en ändring.