MYT: HANDLA NÄRODLAT ÄR BRA FÖR KLIMATET

Stämmer inte. Klimatet används ofta som ett argument för att välja närodlat. Men effekten på klimatet är i princip obefintlig och i vissa fall rent av negativ av att välja närodlat. Vad matkassen innehåller är mycket viktigare än hur långt maten har åkt för miljön och klimatet. Äpplen från Argentina kan alltså vara helt ok ur klimatsynpunkt om de har åkt båt. Den del av transporten som ofta är den värsta för klimatet är mellan affären och kylskåpet.

Produktionssättet betyder mycket mer för klimatet än transporterna. Köttet från granngården kan vara en klimatvärsting jämfört med biffen från Nya Zeeland eller Brasilien om grannbonden låter djuren stå inne i ladugården och äta kraftfoder medan de brasilianska kossorna går ute och betar. Tomater odlade i uppvärmda växthus i Sverige kan också vara sämre än spanska frilandsodlade tomater.

Artikelbild

| Dieselbilar drar mindre bränsle än motsvarande bensinbilar. Men för klimatet är det mycket bättre att välja en etanol- eller biogasbil.

Källa: Livsmedelsverket, Naturskyddsföreningen

MYT: DIESELBILAR ÄR KLIMATSMARTARE ÄN ETANOL

Stämmer inte. 2008 var 22,8 procent av de nyregistrerade bilarna i Sverige etanolbilar. Därefter har den andelen stadigt sjunkit och är nu nere på tiondelar av en procent. Under samma period har andelen dieselbilar ökat kraftigt och ligger i dag runt 60 procent. Dieselbilar har i allmänhet lägre bränsleförbrukning än motsvarande bensin- eller etanoldrivna bilar, vilket varit ett miljöargument. Men diesel är ett fossilt bränsle och klimatmässigt är etanol ett mycket bättre alternativ. Och ännu bättre är det med biogas. Den etanol som säljs i Sverige i dag minskar klimatutsläppen med ungefär 60 procent jämfört med bensin eller diesel. Med biogas, gjord på matavfall, kommer man nästan ner på noll i klimatutsläpp.

Elbilar eller laddhybrider kan också vara ett klimatsmart alternativ om man bor i villa och kan ladda bilen hemma och ofta kör korta sträckor. För korta sträckor blir dock cykel, eller elcykel, vilket kan vara ett lättare alternativ för vanebilisten, det allra bästa klimatalternativet. Batteritillverkningen kan dock ge upphov till stora klimatutsläpp. Och för en Nissan Leaf och en Tesla kan man behöva köra 2,7 respektive 8,2 år innan klimatvinsten jämfört med en bensin- eller dieselbil är lika stor som utsläppen vid batteritillverkningen.

Artikelbild

| Flaskvatten blev en symbolfråga i klimatdebatten för några år sedan. Men medelsvenskens årskonsumtion av buteljerat vatten ger inte mer utsläpp än en stor hamburgare.

Källa: Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Bil Sweden, IVL

MYT: STORHANDLING ÄR BÄTTRE ÄN ATT HANDLA MÅNGA GÅNGER

Artikelbild

| Flyget är en miljövärsting som det är svårt att göra något åt, även om man går över till biobränslen. Utsläppen av kväveoxider och vattenånga på hög höjd bidrar till den globala uppvärmningen i alla fall.

Stämmer inte. En undersökning som Helen Williams vid Karlstads universitet gjort visar att matsvinnet ökar hos dem som storhandlar jämfört med dem som handlar mindre mängder oftare. De hushåll som deltog i studien fick väga sina sopor under en vecka. Hälften av dem som var med i studien hade tidigare varit med i ett miljöprojekt inom kommunen, bland annat med fokus på matsvinn. Dessa hushåll ökade matsvinnet från 1,2 till 1,6 kilo om de storhandlade jämfört med om de handlade oftare. De hushåll som inte varit med i miljöprojektet och som handlade ofta slängde 1,2 kilo mat under en vecka medan storhandlarna i den gruppen kastade 2,4 kilo mat per vecka.

I undersökningen fanns inte några frågor om man tog sig till och från affären. Men man kan misstänka att de som storhandlar oftare tar bilen till ett externt köpcentrum när de handlar mat, vilket gör att utsläppen från transporten . Handlar man oftare är det lättare att promenera till en butik nära hemmet. Men om man handlar ofta och varje gång tar bilen till affären blir det naturligtvis ingen klimatvinst. Ett klimatsmart alternativ till att ta bilen till affären är att handla maten på nätet. När matkassarna samåker till bostadsområdet blir transporten mycket effektivare.

Artikelbild

| Luftvärmepumpen sparar pengar och energi. Men för klimatet ger det inte lika stor effekt eftersom effekten minskar ju kallare det är ute.

Källa: Karlstads universitet

MYT: EKOLOGISK ODLING ÄR BÄTTRE FÖR KLIMATET

Artikelbild

| Elektronikprodukter är riktiga klimatvärstingar. En bärbar dator bidrar med 700 kilo koldioxid till den globala uppvärmningen.

Stämmer inte. Även om produktion av konstgödsel ger stora klimatutsläpp är det inga avgörande skillnader för klimatet om man väljer ekologiskt eller konventionellt framställd mat i affären. Den största vinsten med ekologisk odling är att man minskar användningen av bekämpningsmedel. Näst i tur bland de positiva effekterna är att den biologiska mångfalden ökar, dels genom att man inte använder bekämpningsmedel, dels genom att odlingssättet kräver en större variation bland grödorna.

Källa: Naturskyddsföreningen

Artikelbild

| Antalet dieselbilar har ökat kraftigt, bland annat som en följd av marknadsföring med klimatargument. Men för klimatet är etanol och biogas mycket bättre.

MYT: LUFTVÄRMEPUMP HALVERAR UTSLÄPPEN

Stämmer inte. Om man installerar en luftvärmepump kan man spara mycket på elräkningen. Enligt ett test som Energimyndigheten gjort kan en luftvärmepump minska den årliga energiförbrukningen med upp till drygt hälften. Men både effekten som värmepumpen kan leverera och verkningsgraden minskar när det är riktigt kallt ute. Det gör att elberoendet vid riktiga köldknäppar, när den fossileldade reservkraften sätts in, inte minskar lika mycket.

Artikelbild

| Mjölkförpackningar med skruvkork ger större utsläpp. Främst genom ökat spill då det är svårt att få ut allt ur förpackningen när de fylls med fil eller yoghurt.

För den som har direktverkande el kan en luftvärmepump vara en enkel lösning för att minska utsläppen. Klimatmässigt är det dock bäst med fjärrvärme, om man bor inom fjärrvärmenätet, eller bergvärme, där effektiviteten inte är beroende av utetemperaturen. Pelletseldad värmepanna är också ett klimatsmart alternativ. Ska man komma åt problemet behöver man minska elberoendet för uppvärmningen av bostäderna, och då blir det en besvärligare och dyrare omställning att installera vattenburna värmesystem i villor som inte är byggda för det från början.

Källa: Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen

MYT: FLASKVATTEN GER STORA KLIMATUTSLÄPP

Stämmer inte. För några år sedan fick vatten på flask a stort utrymme i miljödebatten. Men så särskilt stor effekt på klimatet har inte flaskvattnet. Enligt Livsmedelsverkets miljöanpassade kostråd ger flaskvattnet utsläpp motsvarande mellan 40 och 180 gram koldioxid per liter vatten. I genomsnitt ger det flaskvatten som säljs i Sverige en klimatpåverkan på 124 gram koldioxid per liter vatten. En genomsnittlig svensks årskonsumtion av flaskvatten på 22,5 liter ger ungefär samma klimatutsläpp som en 150 grams hamburgare, knappt 3 kilo koldioxid.

Som jämförelse ger läsk en klimatpåverkan på mellan 200 gram och 1 kilo koldioxid per liter.

Liksom för närproducerad mat är transporternas klimatpåverkan inte så stor som man kan tro. Och då ger transporten av vattnet hem från affären ofta det största bidraget.

Källa: IVL, Livsmedelsverket, Sveriges Bryggerier

SANNING: MER GRÖNT PÅ TALLRIKEN

Stämmer. Maten står för en fjärdedel av medelsvenskens klimatpåverkan. Och allra störst påverkan har kött. Kan man byta ut köttet en dag i veckan eller kanske helt och hållet bli vegetarian har man gjort en stor insats för klimatet. Minskar man köttkonsumtionen minskar ock så markbehovet för matframställningen, vilket gör att det går att försörja en större befolkning på samma yta samtidigt som det är lättare att använda en del av marken till att odla grödor som blir biobränslen.

Nötkött och lammkött ger störst utsläpp 15–40 kilo koldioxid per kilo benfritt kött. Fläsk och fågel mindre. Utsläppen blir också större om djuren får kraftfoder i stället för om de bara går i betesdrift.

Källa: Naturskyddsföreningen, SLU, Livsmedelsverket

SANNING: SKIPPA FLYGET

Stämmer. Flyget får ofta stå i miljöskamvrån. Och klimatpåverkan från flyget är svår att komma åt, även om man byter till biobränslen. Förutom koldioxidutsläppen från flygbränslet ger utsläppen av kväveoxider och vattenånga på hög höjd i atmosfären ett större bidrag till växthuseffekten än om de sker vid markytan. Det gör att man får multiplicera koldioxidutsläppen med en faktor på 2 eller 4 för att man ska få fram den verkliga klimateffekten.

En passagerares flygresa tur och retur mellan Arlanda och Phuket i Thailand, med ett fullsatt charterflygplan, ger en klimatpåverkan på drygt 2 ton koldioxid, lågt räknat. Det motsvarar ungefär utsläppen om man tankar bilen med 930 liter bensin. Flyger man reguljärt blir det mer, särskilt om man reser i business-klass då man tar upp en större del av flygplanet än i ekonomiklass.

Reser man inom Sverige är tåget det klimatsmartaste alternativet. En resa för en person mellan Uppsala och Göteborg ger med tåg utsläpp av 1 gram koldioxid, med bil 43,45 kilo koldioxid om man är två personer i bilen, och med flyg omkring 60 kilo. Här blir klimateffekten av vattenångan mindre än för de längre flygresorna. Men ska man ta med den effekten landar man på knappt 100 kilo koldioxid för en flygresa till Göteborg. Reser man i Europa blir utsläppssiffrorna för tåget sämre eftersom man där använder mycket kol för elproduktionen.

Källa: Fritidsresor/TUI, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, SJ, SAS

SANNING: MINSKA KONSUMTIONEN

Stämmer. Sopsortering är den aktivitet som de allra flesta gör för miljöns skull. Och när man väl har slängt sakerna är återvinning oftast bra för både klimatet och miljön. Men vinsten av återvinningen kommer inte i närheten av utsläppen för att tillverka produkterna vi slänger. Att förebygga matavfall minskar klimatutsläppen tio gånger mer än att göra biogas av komposten. Att tillverka ett par jeans ger utsläpp på ungefär 7,5 kilo koldioxid. Att återanvända dem minskar koldioxidutsläppen med ungefär 4,5 kilo och att återvinna dem ger en minskning av koldioxidutsläppen med mellan noll och 1,5 kilo.

Mobiloperatörer använder återvinning av mobiltelefonen som ett argument att köpa en ny, men att tillverka elektronikprodukter ger mycket högre utsläpp än det man vinner på att återvinna dem. Att tillverka en bärbar dator ger en klimateffekt på 700 kilo koldioxid.

Källa: IVL, Naturskyddsföreningen, Avfall Sverige

SANNING: SKRUVKORKSFÖRPACKNINGEN EN ONÖDIG KLIMATTJUV

Stämmer. De nyare mjölk- och filförpackningarna med skruvkork ger mycket högre utsläpp jämfört med det traditionella tegelstensformade mjölkförpackningarna. Räknar man på alla mjölkförpackningar som konsumeras i Sverige under ett år ger det ett tillskott på 25 miljoner kilo koldioxidekvivalenter, enligt en studie av Helen Williams vid Karlstads universitet. Men det är inte själva skruvkorken utan förpackningens form som är det stora problemet. Framför allt handlar det om att det är svårare att få ut allt ur paketet när de innehåller fil eller yoghurt. Det ger ett ökat spill på en halv deciliter per förpackning. Men transporterna ger också högre utsläpp eftersom de höga smala förpackningarna är svårare att stapla än de traditionella tegelstensformade paketen.

Enligt Arla är det önskemål från konsumenterna som gjort att man bytt förpackningstyp. I intervjuer med konsumenter har många svarat att de helst vill ha en mjölkförpackning som går att stänga.

Källa: Karlstads universitet, Arla