– De här ungdomarnas fysiska hälsa är bra och de är överlag starka personer med en järnvilja. Men om man börjar dyka in i hur de egentligen mår ser man att de mår mycket dåligt psykiskt.

Det säger Anna Sarkadi, som är professor och specialistläkare i socialmedicin vid Uppsala universitet. Den studie hon lett i Uppsala i höst, där 206 ensamkommande ungdomar deltog, visade att tre av fyra har tecken på posttraumatisk stress (PTSD). PTSD kan drabba den som varit med om en svår händelse och innebär att man återupplever traumat gång på gång. Man får ofta ångest och kroppen går på helvarv. Man försöker också undvika sådant som kan påminna om det som har hänt.

– För en helt säker diagnos krävs en psykiatrisk bedömning. Men vår studie säger en del om hur pass utbredda problemen är i den här gruppen. Bland övriga befolkningen ligger siffran för PTSD på cirka 6 procent. Bland ensamkommande ungdomar ligger siffran på 76 procent.

Artikelbild

Studien gjordes i samarbete med Asylhälsan Cosmos i Uppsala. När resultatet stod klart bestämde man sig för att gå vidare och testa en ny metod för att hjälpa de ungdomar som hade tecken på PTSD, och ville delta i grupp, att hantera sina minnen. Metoden heter TrT, teaching recovery techniques, och finns sedan tidigare, men det här är första gången den används i Sverige och för ensamkommande ungdomar. Totalt deltar 60 ungdomar i grupper där de under fem träffar bland annat får rita sina mardrömmar och öva sig att ta kontroll över bilderna. De får också träna sig på avslappningsövningar.

– Det är inte meningen att de ska sitta och berätta vad de varit med om, utan att de ska få strategier. Tanken är att de ska närma sig sina rädslor så att man inte är slav under dem, utan att man ska återfå kontrollen.

När Anna Sarkadi började med grupperna fick deltagarna göra fler psykologiska tester. De visade att 80 procent av deltagarna är mycket deprimerade. Och 30 procent har självmordsplaner eller självmordstankar.

– Sådana siffror har man sett i USA bland barn som blivit utsatta för övergrepp och misshandel. Det är ganska chockerande siffror. Det här är killar som ändå fungerar någorlunda. Men några fungerar inte.

Artikelbild

Varför mår många så dåligt?

– De kan ha bevittnat våldtäkt och mord. Ofta är det flera trauman. Den största andelen trauma var under flykten, då många upplevde våld. Färden över Medelhavet var för många väldigt traumatisk, en del har sett barn drunkna.

Artikelbild

Traumatiska upplevelser i kombination med deras övriga livssituation gör många ensamkommande extra sårbara, enligt Anna Sarkadi.

– De flesta har inte fått någon ordentlig skolgång och vet inte hur kropp och själ fungerar. En del har tappat kontakten med familjen. Det finns flera riskfaktorer.

Artikelbild

Under 2015 kom totalt 35 000 ensamkommande barn och ungdomar till Sverige. Redan innan var trycket hårt på barn- och ungdomspsykiatrin, med långa köer.

– Det saknas definitivt resurser. Barnpsykiatrin räckte inte till förut heller. Det är nu köer på upp till ett år att få komma och prata med någon och det var därför vi började med det här projektet. Vi insåg att vi måste göra något.

Metoden är ett forskningsprojekt. När alla grupper är avslutade ska Anna Sarkadi ta reda på hur pass bra metoden fungerat.

Men för många ensamkommande som inte har så många symptom behövs inte särskild terapi, utan det kan räcka med ganska enkel upplysning menar Anna Sarkadi.

– Att bara få veta att det är normalt att känna som man gör och att få konkreta sömn- och avslappningstips kan räcka. Och den allra bästa medicinen är stabilitet. De behöver ett bra boende, bra skolgång och bra kamratrelationer.