Policyn har inte ändrats sedan 2004 och sedan dess har Uppsala kommun genomgått stora organisationsförändringar.
– Vi har betydligt fler kommunala bolag nu än då och där har man upplevt att insynen varit sämre än i andra verksamheter. Den här policyn ska gälla lika för all verksamhet. Kommunen är kommunen oavsett om det är i form av ett aktiebolag eller något annat, säger kommunalrådet Erik Pelling (S).
Läs mer: Ökat styrning hot mot yttrandefriheten
I policyns inledning slås fast att demokrati förutsätter fri information, fri debatt och välinformerade medborgare. Information och kommunikation är en grundförutsättning för det. Samtidigt har UNT och andra medier i Uppsala kritiserat kommunens pressavdelning för att försöka styra informationen.
– Policyn framhåller hur viktiga massmedierna är. Pressavdelningens syfte är att underlätta pressens arbete, men också att förse medborgarna med information om vad kommunen gör. Det är ett nytt och mer öppet förhållningssätt.
Samtidigt är det ett sätt för kommunen att forma en bild av den egna verksamheten?
– Ja, och det är en balansgång som vi måste klara. Men avsikten med pressavdelningen är inte att föra ut en enda bild av kommunens verksamhet. Dessutom granskar medierna det vi säger och gör, säger Erik Pelling.
Läs mer: Presschefen uppmanar till koll av citat
Policyns skrivningar om de anställdas meddelarfrihet har svängt från en mer uppmuntrande till en mer förmanade ton. Den anställde ska tänka på att meddelarfriheten är inskränkt genom sekretesslagen och att skilja på uttalanden som privatperson och anställd.
– Tanken är inte att begränsa meddelarfriheten. Det står i policyn att den är en hörnsten i det öppna och demokratiska samhället. Men man kan behöva reflektera över vad man ska säga i vår tid med smartphones, email och en tillvaro där arbete och fritid alltmer flyter samman, säger Erik Pelling.