Det visar forskare vid Uppsala universitet och Witwatersrand university i Sydafrika i en unik studie, som publiceras på nätet i den ledande vetenskapstidskriften Science.
– Samtidigt som våra resultat kastar nytt ljus över khoi-san-folkens egen evolutionära historia ger den också viktiga ledtrådar om vilka genetiska förändringar som haft avgörande betydelse för uppkomsten av den moderna människan, Homo sapiens, säger docent Mattias Jakobsson vid Evolutionsbiologiskt centrum, Uppsala universitet.

I studien har forskarna med avancerad dna-teknik analyserat blodprover från 220 kvinnor och män från elva olika folkgrupper i södra Afrika, däribland de klickspråkstalande khoi-san-folken. Hos varje individ har varianter i enstaka ”dna-bokstäver” på 2,3 miljoner (!) olika platser i arvsmassan kartlagts.
Analyserna bekräftar inte bara att khoi-san är ättlingar till södra Afrikas ursprungsinvånare. Utifrån kunskaper om i vilken takt mutationer uppstår och sprids har forskarna också räknat ut att khoi-san-folken sedan cirka 100 000 år sedan haft en egen genetisk utvecklingshistoria.
– Khoi-san utgör därmed den äldsta kända separata utvecklingslinjen på mänsklighetens släktträd. Den uppstod åtskilliga tusen år innan några människor lämnade den afrikanska kontinenten, säger Mattias Jakobsson.

Som en följd finns i dag större genetiska skillnader mellan khoi-san och resten av mänskligheten än mellan till exempel andra afrikaner, vita européer, kineser och indianer. Men också inom khoi-san har en rad evolutionära förändringar och anpassningar skett. För cirka 35 000 år sedan skedde till exempel en mer omfattande genetisk uppdelning mellan en nordlig och en sydlig gruppering, som i dag bor i Namibia respektive Sydafrika.
– Vi ser också en rad mer lokala genetiska anpassningar I en grupp har till exempel nästan alla invånare en variant av en muskelgen som måste ha varit bra att ha vid långväga jakter till fots och som i dag förknippas med elitprestationer inom uthållighetssporter, säger Mattias Jakobsson.
En liten del av khoi-san lever fortfarande som jägare och samlare, medan andra i huvudsak försörjer sig på boskapsskötsel. Den nya studien ger ledtrådar om hur det en gång kan ha gått till när khoi-grupper började hålla boskap.
– I boskapsskötande khoi-grupper ser vi en viss inblandning av genvarianter från östafrikanska folkgrupper. Det visar att de båda grupperna haft barn tillsammans och talar också för att khoi lärt sig boskapsskötsel från dem.

Att khoi-san och resten av mänskligheten utvecklats separat under 100 000 år innebär att vissa genetiska förändringar som ledde fram till den moderna människan, Homo sapiens, måste ha inträffat under en period dessförinnan.
– Vi har upptäckt fler sådana nyckelförändringar. De är lokaliserade till gener med betydelse för utvecklingen av ben- och broskvävnad och för hur nervsystemet fungerar. Mer forskning krävs dock innan vi vet exakt vilken betydelse de haft för uppkomsten av den moderna människan, säger Mattias Jakobsson.
De nya rönen redovisades vid en presskonferens i Johannesburg och på måndag deltar Uppsalaforskarna i en särskild ceremoni i Kalahariöknen med den lokala sanbefolkningen.
– Utan täta kontakter och utbyte av information med företrädare för olika khoi-san-grupper hade den här studien varit omöjlig att genomföra, säger Mattias Jakobsson.

Fakta: Gammal gren på människoträdet

Khoi och san (tidigare kallade bushmän) är ättlingar till södra Afrikas ursprungsinvånare. Med den så kallade bantuexpansionen för cirka 1 000 år sedan drevs de tillbaka till mer otillgängliga områden, till exempel Kalahariöknen. Större grupper av khoi-san finns i bland annat Sydafrika, Zimbabwe, Lesotho, Namibia, och Angola. Khoi-san-språken är kända för sina många klickljud.