Artikeln var publicerad i UNT 26 augusti 2011.

Det har gått över 50 år sedan flygkraschen i Zambia, cirka tio kilometer söder om gränsen till demokratiska republiken Kongo. Sedan dess har en rad olika teorier ifrågasatt den officiella förklaringen om ett tekniskt fel eller ett misstag av piloten. 2011 skrev UNT flera artiklar om händelserna runt Dag Hammarskjölds plötsliga bortgång. Det här är en av dem:

Den engelska dagstidningen The Guardian presenterar den nygamla teorin om att Hammarskjölds plan skulle ha blivit nedskjutet av ett annat mindre plan.

Tidningen hänvisar till nya uppgifter från vittnen som aldrig tidigare trätt fram, bland annat en rad nya vittnesintervjuer gjorda av den svenske Sida-medarbetaren Göran Björkdahl. Hans slutsatser är att det är troligt att Hammarskjölds plan sköts ned på grund av att generalsekreteraren skulle ha hamnat i konflikt med amerikanska och brittiska intressen.

The Guardian återger bland annat vittnesuppgifter från en 84-årig man, Dickson Mbewe, som berättar att han satt utanför sitt hus väster om Ndola med en grupp vänner den 17 september 1961, samma natt som planet störtade. Han beskriver ett större plan som blir beskjutet av ett mindre plan och att det större planet därefter störtar.

Som motiv till beskjutningen menar Göran Björkdahl att Hammarskjöld kan ha fallit offer för USA:s och Storbritanniens ilska över att han några dagar tidigare beordrat en FN-offensiv mot regionen Katanga i södra Kongo, en mineralrik region där de två stormakterna hade starka intressen.

– Jag vill inte till hundra procent påstå att det var ett attentat, men den information jag har i dag pekar mot det, säger Göran Björkdahl till UNT på telefon från västafrikanska Mali.

Göran Björkdahl säger att han intervjuat de vittnen som borde ha hörts av haveriutredarna för 50 år sedan. Varför mörkhyade människor ur lokalbefolkningen nära flygkraschen inte hördes av de första haveriutredarna kan han bara spekulera i.

–  Jag tror inte att man tog de svartas vittnesmål på allvar. Jag tycker att de här vittnesmålen är så pass trovärdiga att de borde bli kända som en bit i det stora pussel som skulle kunna förklara varför planet kraschade. Jag hoppas att fler som känner till omständigheterna är villiga att träda fram.

Henning Melber, kanslichef vid Dag Hammarskjölds minnesfond i Uppsala, är inte förvånad över att det dyker upp spekulationer i anslutning till 50-årsminnet av Dag Hammarskjölds död. Han har själv besökt minnesmärket över olycksplatsen i Ndola och berättar att det finns en utbredd uppfattning hos lokalbefolkningen om att kraschen var mer än bara en olycka.

Henning Melber har tagit del av teorin tidigare och tycker inte att de nya uppgifterna tillför särskilt mycket nytt. Han konstaterar att det återigen väcks tvivel kring den officiella versionen: att ett misstag av piloten eller tekniska fel orsakade olyckan.

Själv tror han inte på teorin om att Hammarskjölds plan sköts ned.

– Om man ser till situationen i Kongo 1961 så arbetade inte FN i västmakternas intresse. Självklart finns det lik i garderoben men de kommer att finnas kvar. Det viktigaste för oss är att jobba vidare med fokus på de värderingar som Dag Hammarskjöld stod för.

Minnesfonden har aldrig haft på sin agenda att utreda omständigheterna kring Dag Hammarskjölds död.

– Det är inte vår roll. Vi har begränsade resurser och vill ägna oss åt de principer och värderingar som Dag Hammarskjöld stod för.

Hur ser minnesfonden på den uppmärksamhet som teorierna nu får i anslutning till 50-årsminnet?

– Vi vill inte att fokus flyttas från hans gärning. Men det är kanske bra att det kommer upp några veckor före 50-årsdagen. Det kanske trots allt kan hjälpa till att skapa ett ökat intresse för Dag Hammarskjöld.