Det hoppas forskare vid Uppsala universitet, Akademiska sjukhuset och Folkhälsmyndigheten, som presenterar den nya testmetoden i infektionstidskriften Eurosurveillance.

– Metoden bör kunna användas för att fördjupa kunskaperna om i vilka områden risken för TBE-smitta är störst och i vilken grad människorna som bor eller brukar vistas där har har vaccinerat sig och har skydd mot detta virus. På dessa punkter finns i dag stora kunskapsluckor, säger Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.

Både vid verklig TBE-smitta och vid vaccination mot TBE svarar kroppens immunförsvar med att tillverka antikroppar mot viruset. När det gäller antikropparnas förmåga att attackera och oskadliggöra TBE-viruset finns ingen känd skillnad mellan antikroppar som en riktig infektion ger upphov till och antikroppar som vaccinationen stimulerar immunförsvaret att börja tillverka. Men de är ändå inte identiska.

Artikelbild

| TBE-viruset kan även överföras direkt från en vuxen fästinghona till äggen. Därför kan larverna innehålla viruset redan innan de får sin första blodmåltid.

– När TBE-viruset som fästingar sprider infekterar en människa bilcdas ett protein, NS1, som saknas hos de avdödade viruspartiklar som används i vaccinet. Så fastän båda sorternas antikroppar angriper TBE-viruset är det bara antikropparna som en naturliga infektion ger upphov till som också reagerar mot NS1-proteinet. Den nya testmetoden har tagits fram för att enkelt upptäcka denna skillnad mellan de båda sorternas antikroppar, förklarar Åke Lundkvist.

För att pröva om metoden verkligen fungerar som tänkt undersökte forskarna blodprover från 50 patienter som sökt vård vid Akademiska sjukhuset för misstänkt TBE-infektion och från 50 friska personer som låtit vaccinera sig mot TBE.

Mycket riktigt visade det sig att proverna från patienterna innehöll antikroppar mot såväl hela TBE-viruset som mot NS1-proteinet. Proverna från de vaccinerade innehöll däremot enbart antikroppar mot hela viruset, inte mot NS1.

– Det var dock först efter att personerna fått de tre rekommenderade doserna vaccin som de hade tillräckligt höga nivåer av sådana antikroppar som sannolkt ger ett säkert skydd mot TBE. Notabelt är också att det inte fanns antikroppar mot TBE-viruset i proverna från tre av de vaccinerade personerna. Varför vaccinet ibland inte ger det önskade antikroppssvaret är något som måste undersökas närmare, säger Åke Lundkvist.

Artikelbild

| Åke Lundkvist

Sedan 1990-talets början har antalet upptäckta fall av TBE-infektioner i Sverige ökat från ett 50-tal per år till i dag flera 100, och områdena där det finns risk för att smittas av TBE har blivit allt större. 2017 blev ännu ett nytt rekordår för TBE, med sammanlagt 391 fall av sjukdomen.

Denna flerdubbling av antalet fall av TBE har skett trots omfattande och till synes framgångsrika kampanjer för att få personer som bor eller brukar vistas i riskområden för TBE att vaccinera sig mot sjukdomen.

Artikelbild

| Smittar snabbt. TBE-viruset finns i fästingens spottkörtlar och kan därför snabbt överföras till en fästingbiten person. Det är en förklaring till varför så många smittas, trots att bara en bråkdel av fästingarna innehåller TBE-virus.

– Vi vet att det varje år används 100 000-tals doser av TBE-vaccin, men vi har ingen riktig koll på vilka som vaccinerar sig. Vi vet inte heller säkert i vilken grad människor som smittats av TBE-viruset när de blivit fästingbitna får så svåra symtom att de söker vård. För att ta fram bättre strategier för att bekämpa TBE är det viktigt att få svar på båda dessa frågor. Här tror jag att den nya testmetoden kan bli en viktig hjälp, säger Åke Lundkvist.

Närmast planerar forskarna att undersöka prover från blodgivare runtom i landet för att ta reda på om de har den ena eller andra sortens antikroppar mot TBE.

Artikelbild

| Direktöverföring. TBE-viruset kan även överföras direkt från en vuxen fästinghona till äggen. Därför kan larverna innehålla viruset redan innan de får sin första blodmåltid.

– Även om fler och större undersökningar behövs framöver bör denna första studie med den nya metoden kunna ge åtminstone en grov bild av hur vaccinationstäckningen ser ut i olika delar av landet, hur vanligt det är att TBE-infektioner bara ger lindriga symtom och om det finns tidigare okända områden med risk för TBE-smitta om man blir fästingbiten, säger Åke Lundkvist.

Många faktorer tros ha bidragit till att TBE-infektioner har ökat i Sverige under de senaste decennierna, däribland förändringar i rådjursstammen (många rådjur ökar chanserna för fästinghonorna att få de blodmåltider som de behöver) och trenden mot ett varmare klimat som bidragit till att förlänga fästingsäsongen. Även i högriskområden för TBE är det dock fortfarande bara en mycket liten andel av alla fästingar som innhåller TBE-viruset och därmed kan överföra smittan till människor.

Att det skulle vara något fel på själva TBE-vaccinet, som gör att det skyddar dåligt mot smitta, avvisar Åke Lundkvist bestämt.

– Vaccinet har en mycket hög skyddseffekt. Även om det förekommer så kallade vaccingenombrott är nästan alla som insjuknar i TBE i Sverige ovaccinerade. Utan den omfattande TBE-vaccinationen som skett under de senaste årtiondena är jag övertygad om att vi skulle räkna antalet årliga fall av TBE här i landet i tusental i stället för i hundratal, säger han.

Så var det i Österrike, som tidigare var ett av Europas mest TBE-drabbade länder.

– Där lyckades man få bukt med TBE genom en omfattande kampanj för att vaccinera så gott som hela befolkningen. Tack vare den sjönk antalet TBE-fall i landet från 2 000 till 3 000 per år till i dag cirka 50 per år. De som insjuknar i TBE i Österrike numera är nästan alla personer som har vägrat att låta vaccinera sig, säger Åke Lundkvist.

Hela artikeln i Eurosurveillance om den nya metoden kan läsas här