Under augusti till december har cirka tio minderåriga personer tiggt på olika platser i Uppsala. De har både suttit utanför butiker och aktivt följt efter människor för att tigga. De flesta har varit sexton eller sjutton år, ett av fallen handlar om en femtonåring.

– Om det var en sextonåring från en svensk familj som satt ute och tiggde tio timmar om dagen skulle det såklart bli ramaskri. Vi måste ju behandla alla lika, oavsett var de kommer ifrån, säger Annika Svensson som är polis med särskilt uppdrag att ha kontakt med utsatta EU-medborgare.

Totalt har drygt 20 orosanmälningar till socialtjänsten gjorts under hösten av socialarbetare som arbetar på fältet gällande minderåriga som tigger och begår mindre brott, men flera av anmälningar rör samma personer. Polisen utreder nu om det i några av fallen handlar om ungdomar som är utsatta för människohandel, eller trafficking som det också kallas. När en person är under arton år räcker det att hen har fått aktiv hjälp av någon att kunna tigga, så som transport hit eller boende här, för att det ska klassas som människohandel. För personer över arton krävs någon form av tvång.

– Jag vill att det utreds om det i de aktuella fallen handlar om brott. Men det är ofta komplicerade utredningar eftersom de utsatta själva inte alltid vill prata, så det kan vara svårt att väcka åtal, säger Annika Svensson.

Annika Svensson jobbar i team med Vlad Virgil, som är anställd på socialtjänsten och som sedan i våras har haft i uppdrag att söka upp barnfamiljer som kommit till Uppsala för att tigga. Det är under detta fältarbete som de träffat på ett antal tiggande tonåringar som i vissa fall är här utan vårdnadshavare. Något som överrumplat dem.

– Vi tror att det är en faktisk ökning av tonåringar som tigger. Men det är också möjligt att problemet funnits tidigare, men att vi från myndighetshåll inte haft tillräckligt med kunskap för att se. Ju mer vi arbetar med detta desto mer lär vi oss, vi blir mer uppmärksamma och kan titta efter andra saker, säger Annika Svensson.

Annika Svensson och Vlad Virgil kommer nu att under fem månader kartlägga om människohandel och prostitution förekommer bland utsatta EU-migranter som är yngre än 18 år, hur utbrett det i så fall är samt erbjuda ungdomarna hjälp. En viktig del i arbetet är de kontakter med lokala myndigheter och hjälporganisationer i Rumänien som de byggt upp det senaste året.

– Vi måste kunna hänvisa personerna till rätt hjälp i hemlandet, säger Vlad Virgil.

Hur tar ni reda på hur gamla de är?

– Vi ber personen om ID och frågar var föräldrarna är. Vi berättar att vi gör detta av omtanke och berättar om deras rättigheter. Första mötet brukar de vara rädda, många har myndighetsskräck. Sedan brukar det gå lite bättre.

Vad säger de själva om sitt tiggande?

– Att de gör det av egen vilja, att de ser det som ett slags jobb.

Skulle de våga berätta om de är utsatta för tvång av olika slag?

– Kanske, om de får tillräckligt stort förtroende för oss. Men det är långt ifrån säkert.

LÄS MER: Han hjälper tiggarna hem

Det finns inga specifika indikationer på att minderåriga EU-migranter i Uppsala prostituerar sig. Men Annika Svensson och Vlad Virgil utesluter det inte, och är oroliga över att unga ska tvingas till prostitution eller grövre kriminalitet.

– Det förekommer i andra städer och vi behöver fortsätta utreda om det förekommer här. Vi vill se till att inte mer händer kring de här ungdomarna, de är väldigt utsatta, säger Annika Svensson.

Uppsala är en av få kommuner som har direkt uppsökande verksamhet mot tiggare. Det är ett problem att insatserna ser så olika ut i landet, menar hon.

– Vi kan markera här i Uppsala att vi inte anser det lämpligt att minderåriga tigger. Men risken är såklart att de bara byter stad, till en där det tycks vara fritt fram.

LÄS MER: Tuffare tag avskräcker tiggare