Resultaten av UNT:s enkätundersökning av städningen i sju av Uppsalas kommunala grundskolor visar att Tiundaskolan, Bellmansskolan, Gottsundaskolan och Almtunaskolan har två saker gemensamt. De har alla upphandlat städ, det vill säga att skolans lokaler städas av en extern firma. Dessutom är eleverna på dessa skolor betydligt mer missnöjda med den städning som utförs, jämfört med resultaten från skolorna som har fast anställd städpersonal.
På Fredrika Bremerskolan, Vänge skola och Bälinge skola är eleverna betydligt mer nöjda med hygienen. Exempelvis svarar 30 procent av eleverna på Vänge skola att lokalerna alltid är städade. På Tiundaskolan svara endast tre procent ja på samma fråga.

Enligt Gesa Markusson på Fastighetsanställdas förbund, beror kvalitetsskillnaden på att skolor som har egen städpersonal bestämmer hur många timmar de egna lokalvårdarna ska arbeta, och ser sedan till att personalen arbetar dessa timmar. När städningen upphandlas köper skolan en utlovad kvalitet, alltså en rena lokaler, till lägsta pris. Beställaren har ofta ingen kontroll över hur många timmar städaren kommer att få på sig för uppnå den utlovade kvaliteten.
- Det förekommer ofta att en skola betalar för motsvarande tolv timmar städning, men lokalvårdaren städar och får bara betalt för åtta, eftersom städfirman måste pressa personalkostnaderna för att inte gå back på uppdraget, säger Gesa Markusson.

Efter att ha tagit del av upphandlingsdokumenten från fyra olika grundskolor i Uppsala kommun, är hon kritisk till att tidsåtgången inte finns specificerad över huvudtaget. Om städföretaget exempelvis ska dammtorka möbler en gång i veckan, är det stor skillnad på om lokalvårdaren har femtio minuter eller fem timmar per vecka på sig för att utföra uppdraget. - Som jag ser det garderar sig kommunen så att de ska kunna framföra klagomål om de inte får momenten utförda, och vid långvarig dålig kvalitet kan de kasta ut städbolaget för att de inte uppfyller avtalet. I upphandlingen tar Uppsala kommun inget som helst ansvar för relationen mellan hur lång tid det kan ta att göra jobbet och om priset är rimligt i förhållande till förväntad tidsåtgång.

Annika Avegård på Upphandlingsenheten vid Uppsala kommun håller inte med Gesa Markusson. Anledningen till kvalitetsskillnaderna på extern städning och städning i egen regi, beror helt enkelt på att rektorerna håller i pengarna och beställer för lite städning, menar hon.
- Vi skulle inte kunna ha ett system där vi tog betalt per timme. Vem kan avgöra hur lång tid det tar för en viss person att städa, det är ju helt beroende på vem som utför arbetet. Vi tycker det är bättre att man köper ett resultat, sedan är det upp till företagen att se till att det blir gjort.
Hon anser att skolornas rektorer måste ta på sig ett större ansvar och trycka på de företag som slarvar med städningen. Om eleverna är missnöjda, ska de kontakta rektorn.
- Beställarna ska också ha fem uppföljningsmöten per år då de kan gå igenom brister i städningen. Om ett företag inte når upp till de krav som ställts i upphandlingen kan kontraktet brytas, så det här ska inte vara något problem egentligen, säger hon.

Men, om egen anställd städpersonal fungerar bättre - varför är det inte fler skolor som nyttjar systemet? Sywonne Helmersson är rektor på Bellmansskolan i Uppsala, en av de skolor som fått sämre betyg av sina elever. Sedan ett par år tillbaka har Städab hand om lokalvården i skolans lokaler, och fram tills för några veckor sedan har hon varit mycket missnöjd med företagets arbete.
- Jag klagade och klagade, och till slut fick jag respons från Städab som skickade en ny lokalvårdare hit. Jag är övertygad om att kvaliteten på städningen beror på vem som städar.
Men Sywonne Helmersson har ändå aldrig övervägt att anställa städpersonal.
- Även klagandet på städfirmorna tar tid, tror jag att egen städpersonal också innebär en hel del merjobb. Man måste själv hålla med utrustning, utbildning och vikarier.