Undersökningar visar att ungefär vart femte barn har utsatts för någon form av sexuellt övergrepp. Om du som förälder vill att ditt barn ska anförtro sig åt dig – ja, då behöver du aktivt jobba för det genom att prata om kroppen och om sex.

– Det ska inte vara tabuområden. Om man aldrig pratar om könsdelar, kanske inte ens har namn på dem, eller tagit upp sex eller tafsande ur någon aspekt, hur ska barnet då börja våga prata om att det blivit utsatt för något? Det blir ett väldigt stort steg, säger Lisa Skiöld som är barnombud i Uppsala.

Vi träffar Lisa Skiöld i föreningens lokaler på Drottninggatan, där färgglada affischer med barnkonventionens paragrafer och fotografier tagna av ungdomar i tidningen Words redaktion pryder väggarna. Nyligen arrangerade Barnombudet en konferens där temat var hur vi går vidare efter #metoo. En av slutsatserna var att vi behöver prata mer om övergrepp, porr, sex och gränser.

– Något som metoo gjorde var att visa att inte bara våldtäkter är övergrepp. Vi påmindes om att vissa övergrepp normaliserats och blivit vardag för unga. En kläm på rumpan sätter inte spår som en våldtäkt, men sker det upprepade gånger begränsar det min rätt att känna mig avslappnad.

Lisa Skiöld har själv tre barn därhemma och konstaterar med ett litet skratt att det inte precis känns enkelt för henne heller som förälder att prata med barnen om sex och porr.

– Det är nog nästan ingen förälder som tycker att ämnet är bekvämt. Men man får ta det. Som vid alla svåra samtal får man tänka till lite innan på vad man ska säga och sedan ta sats. Man kan inte räkna med att skolan tar upp ämnet, i värsta fall får barnen bara lära sig lite biologi och väldigt lite om relationer.

Att titta på porr har på grund av Internet krupit långt ner i åldrarna – snittåldern för killar som för första gången kollar på porr är i dag elva år. Porren är dessutom mycket grövre än när vi var unga, det är mer våld än sex, säger Lisa Skiöld.

– Det man behöver prata om, redan på mellanstadiet, är att det mesta av porren inte är frivillig och att det är få som vill ha sånt sex. Och att det kan vara ganska jobbigt att se på.

Östhammar kommuns skolor införde nyligen porrfilter, något som forskaren Elza Dunkels kritiserade eftersom hon bland annat menade att det kan leda till att barn inte vågar berätta för vuxna vad de sett. Lisa Skiöld tycker tvärtom att fler skolor borde överväga porrfilter.

– Ska barn behöva utsättas för porr i skolan bara för att kompisen har det på mobilen? Vissa barn kan må väldigt dåligt av att se sånt. Självklart behöver vi samtidigt prata med barnen om porr och varför man har ett filter.

En del av de övergrepp som unga utsätts för sker just på nätet. De kan kontaktas av okända personer och tvingas att skicka exempelvis nakenbilder.

– Intressera dig för vad ditt barn gör på internet. Sitt med någon gång ibland. Och fråga hur det var på nätet, inte bara i skolan: Var det folk du kände där eller var det nya, och var det schysst? Bara att man ställer sådana frågor ger barnen en öppning att berätta.

– Sedan ska man komma ihåg att de flesta inte blir utsatta vare sig i verkligheten eller på nätet och att de flesta unga har sex som de är nöjda med. Som förälder får man försöka att varken vara naiv eller vettskrämd.

Lisa Skiöld råder föräldrar att inte vänta för länge med att ta upp frågor som rör kroppen. Redan när barnet är 2-3 år gammalt kan du lära barnet integritet och att sätta gränser. Tvinga aldrig barnet att krama någon eller sitta i knät. Lär barnet att det själv bestämmer över sin kropp och att säga ifrån om någon gör något som inte känns okej – samt, såklart, att själv respektera andras gränser. Och prata om bra och dåliga hemligheter; hemligheter ska kännas bra i magen.

– Som vad man ska ge någon i födelsedagspresent, det är en bra hemlighet. Men om en hemlighet inte känns bra är det alltid okej att berätta för en vuxen.

Det är en regel som tål att upprepas för lite äldre barn och ungdomar. De flesta som blir utsatta för sexuella övergrepp berättar nämligen om övergreppet för en jämnårig kompis.

– Det är en typisk dålig hemlighet som ingen ska behöva gå och bära på. Det är viktigt för kompisen att veta att sådana hemligheter behöver berättas för en vuxen så att den som blivit utsatt kan få hjälp. Det finns bra behandling att få, både för den som utsatts för ett sexuellt övergrepp och för den som utsätter andra.