I Uppsala län skrevs det ut 325 antibiotikarecept per tusen invånare mellan 1 november 2015 till 31 oktober 2016, enligt siffror från Folkhälsomyndigheten. Det är något färre recept än året innan – men bara marginellt.
– Vi kan konstatera att vi inte är sämre än tidigare, men att vi tillhör de län som har fortsatt hög antibiotikakonsumtion, säger Mats Ericsson som är smittskyddsläkare i Uppsala.
Det mål som Folkhälsomyndigheten satt upp är max 250 recept per tusen invånare. Uppsala är långt ifrån ensamt om att missa målet grovt; snittet för hela Sverige är 317 recept. Det är faktiskt bara Västerbottens län som med 251 recept lyckats nå målet. En förklaring handlar om läkartätheten, enligt Mats Ericsson.
– I storstadsregionerna skrivs överlag ut flest recept. I Norrland är avstånden större och det finns inte lika många läkare. Därmed blir det också svårare att komma till en läkare och få ett recept, säger han.
Men det är inte hela sanningen. Västerbotten hade betydligt högre siffror för några år sedan. Och Västra Götaland har sänkt sin konsumtion mer än man gjort i Stockholms- och Uppsalaområdet. Därför har bland andra Mats Ericsson varit på studiebesök i Västra Götaland för att få tips på hur arbetet här kan bli bättre.
– Där lägger man mer ansvar på varje enskild vårdcentral, som får pengar om de visar att de arbetat med problem kopplade till frågan och vad de gjort för att lösa dem. Det är något som vi nu funderar på att införa. De jobbar med morötter, medan man här i Uppsala får avdrag om man inte uppfyllt vissa mål.
En annan åtgärd som Mats Ericsson hoppas på är att landstingspolitikerna ska avsätta pengar nästa år så att infektionsläkare kan delta i ronder på länets sjukhus för att hjälpa till i valet av antibiotika.
– Det kan behövas vägledning särskilt inför beslut att avsluta en antibiotikabehandling eller att byta från bredspektrumantibiotika till en smalare antibiotikasort.
Antibiotikaresistens är ett av framtidens största hot mot människors hälsa. Den moderna sjukvården är beroende av antibiotika för att kunna behandla svårare bakterieinfektioner och för att exempelvis cancerbehandlingar och kirurgiska ingrepp ska lyckas. Den ökande resistensen innebär också högre vårdkostnader på grund av längre vårdtider och dyrare läkemedel.
Att använda antibiotika enbart när man måste samt att använda rätt antibiotikasort är nödvändigt för att bromsa resistensen.
– Det är främst vid luftvägsinfektioner, med hosta och feber, och vid bihåleinflammationer som vi kan se att man fortfarande skriver ut lite för mycket antibiotika. Där gör antibiotika väldigt liten nytta, säger Mats Ericsson.
– Men positivt är att vi kan se en minskad förväntan hos allmänheten att få antibiotika utskrivet.
Hur illa är läget – kommer vi att kunna dö av en harmlös infektion i framtiden?
– Om vi anstränger oss kommer vi kunna behandla infektioner även i framtiden. Men då gäller det att vi inte slappnar av, utan fortsätter med det idoga arbete vi gör.