Rekordlånga köer, problem med att få recept förnyade och brist på personal. Problemen vid Bup i Uppsala har varit omfattande under året. I juni kunde UNT avslöja hur barn och unga behövde vänta i månader på behandling till följd av det tuffa personalläget. Sedan dess har situationen varit fortsatt svår och har i viss mån förvärrats. Enligt den nationella vårdgarantin ska barn och unga få ett första besök hos Bup inom 30 dagar. I Uppsala fick bara 19 procent det, enligt den senaste statistiken från Sveriges kommuner och landsting (SKL) som är för juli månad. Det är sämst tillgänglighet i hela landet.

– Självklart är det här inte något som vi är nöjda med utan något som vi vill och måste vända. Jämfört med i juli har vi betydligt fler medarbetare på plats, säger Ola Duregård, sektionschef vid Bup.

LÄS MER: Larm om långa köer till BUP

Artikelbild

| Problem. Över hela landet rådet det personalbrist och långa köer inom barn– och ungdomspsykiatrin.

Förutom att tillgängligheten för besök är i botten skriver Bup på sin hemsida att patienter kan få vänta flera månader för att få olika typer av intyg utfärdade.

– Rör det sig om intyg av ekonomisk betydelse för patienten skriver vi dem omedelbart, däremot kan man få vänta några månader om man exempelvis har någon form av neuropsykiatrisk diagnos och behöver körkortstillstånd. Det är såklart beklagligt men när vi har begränsade resurser måste vi göra prioriteringar i arbetet, säger Ola Duregård.

Tidigare har det varit främst Bup:s öppenvårdsmottagning som har haft högt tryck. Men under sommaren och nu även under hösten har Bup:s akutavdelning haft flera överbeläggningar. Vi ett tillälle var tretton personer inskrivna på avdelningen som egentligen bara har plats för sex patienter.

– Det är aldrig så många individer som vistas samtidigt inne på vårdytan, utan det kan vara så att några av de som är inskrivna på akutavdelningen befinner sig på permissioner där de får pröva att vara hemma en dag. Vi tar ett väldigt stort ansvar genom att inte skriva ut patienter i en alltför osäker situaion, säger Ola Duregård.

LÄS MER: "Vi har inte en chans att möta behovet"

Enligt honom är behovet av akutplatser svårt att förutspå då det varierar mycket.

– Förra året hade vi det jättelugnt på akuten, året innan var det högre tryck likt den situation som vi har haft i år. Det som är viktigt här att vi inte har äventyrat patientsäkerheten, säger han.

Svårigheterna på Bup märks av på flera sätt. Hittills i år har patientnämnden mottagit 21 anmälningar rörande Bup, det är sex fler ärenden än under 2016 och tre gånger så många som för helåret 2015. Majoriteten av ärendena har direkta kopplingar till bristen på personal.

– Vi har ett antal nya medarbetare som har börjat under augusti och september. Sedan går rekryteringen långsammare än vad vi önskar och det tar såklart tid att introducera nya personer i arbetsrutiner, men det går framåt, säger Ola Duregård.

En av dem som är djupt oroad över situationen på Bup är läkaren och terapeuten Ludmilla Rosengren vars dotter Linnea begick självmord 2008 medan hon var inlagd på Bup i Uppsala.

– Något år tidigare arbetade jag dessutom själv där, men jag sa upp mig därför att jag klarade inte av att se hur barn och unga inte fick den vård de har rätt till. Att nu se att det har blivit sämre sedan dess känns katastrofalt dåligt. Politikerna måste förstå att det krävs mer resurser, säger hon.

Sjukhusstyrelsen har avsatt pengar till ett projekt för att bygga ut första linjen för barns och ungas psykiska hälsa i Heby, Håbo och Östhammar. I början av september fattade även regionens politiker beslut om att öppna en samlad psykiatrisk mottagning i Enköping för Bup, vuxenpsykiatri och beroendevård.

– Jag tror att det är mycket bra. Vi skulle behöva en slags vårdcentral för psykiska förkylningar där det är lätt att få tid. På så sätt kan man fånga upp saker långt tidigare än att man måste söka till specialistpsykiatrin. Även skolhälsovården måste byggas ut. Kuratorer, psykologer och skolsköterskor går på knäna att hantera alla ungdomar som mår dåligt och har inte en chans att arbeta förebyggande.

Trots det svåra läget uppmanar Ludmilla Rosengren föräldrar att inte ge upp.

– Stå på dig! Det gör inget om du är tjatig. Du känner ditt barn bäst och sök akut om ni får en tid som är för långt bort.

Hon lyfter även fram vikten av det förebyggande arbetet där hon menar att samtliga vuxna kan hjälpa till genom att prata med barn och unga om att det är normalt att må dåligt.

– Vi pratar inte om psykisk ohälsa förrän någon redan mår dåligt, och det behöver vi ändra på. Förut berättade vi inte för flickor om mens, så när de väl fick den trodde många att de skulle dö för att de inte förstod att det som hände var normalt. Genom att förbereda barn och unga på att det en del av livet att må dåligt ibland kan vi också ge dem verktygen för att kunna hantera sådana känslor, säger hon.