Det luktar urin på Gamla Uppsala skolas flicktoalett den här torsdagseftermiddagen i februari. Eleven Olivia Falck och hennes kompisar drar upp toalettlocken där spår av avföring finns både under locket och i toalettstolen, trots att toaletterna städas varje dag.
- Det är ofta så här, i bland är toaletterna till och med avstängda, säger hon och rycker på axlarna.
Men toaletten på Gamla Uppsala skola är långt ifrån den enda som ser ut så här, samma eftermiddag ser vi liknande exempel på både Valsätraskolan och Gottsundaskolan. Kriterierna som Arbetsmiljöverket satt upp för en fungerande skoltoalett uppfylls inte på långa vägar. Exempelvis saknas tvål och pappershanddukar på flera av toaletterna. Därför är det inte särskilt svårt att förstå varför 70 procent av eleverna uppger att del alltid, ofta eller ibland undviker att gå på toaletten i skolan.
- Det är oerhört allvarligt. Jag har sett flera liknande undersökningar förut, men ingen som har visat en så pass hög siffra, det är oroväckande, säger Barnombudsmannen Fredrik Malmberg.

År 2006 konstaterade
Barnombudsmannen i en omfattande undersökning med 800 elever i Göteborgsområdet att problemet med barn som inte går på toaletten var utbrett, en av tio elever uppgav då att de alltid höll sig hela dagen. I UNT:s undersökning svarar fyra av tio elever ja på samma fråga.
Fredrik Malmberg är mycket upprörd över att problemet, som varit aktuellt i flera år, inte åtgärdas.
- Säg att man kom fram till samma resultat i en arbetsplatsundersökning i Stadshuset, att sju av tio tjänstemän och politiker undvek att gå på toaletten. Jag är övertygad om att bristerna i hygien skulle vara åtgärdade på en gång. Det är oacceptabelt att barnens arbetsmiljö ska accepteras som sämre än de vuxnas.

Sjuksköterska Barbro Lundblad på Sahlgrenska akademin i Göteborg konstaterar i sin avhandling "Ska jag gå, eller är det bättre att jag väntar?" att de barn som inte går på toaletten på skoltid, riskerar stora hälsoproblem.
- De flesta barn behöver gå på toaletten en eller två gånger under skoldagen. Gör de inte det under en längre period kan de exempelvis få problem med att de kissar på sig eller att de blir extra känsliga för urinvägsinfektioner, säger hon.
Barbro Lundblad påpekar att städning en gång per dag inte är tillräckligt på en skoltoalett, många barn är också oroliga för att någon ska få upp dörren och komma in när de sitter på toaletten.
- Om inte skolorna gör något åt problemet skulle jag önska att föräldrarna engagerade sig mer, detta är ett stort problem som kan få väldigt allvarliga konsekvenser för barnens hälsa.

Från politiskt håll har frågan om smutsiga skoltoaletter inte fått särskilt stort genomslag än. Frågan har varit aktuell så länge det har funnits toaletter på skolorna, konstaterar Cecilia Forss (M) ordförande i barn- och ungdomsnämnden, när jag presenterar det ovanstående resultatet för henne. Därefter beklagar hon, och berättar politikerna nämnden fört många diskussioner om hur skolorna ska kunna komma till rätta med problemet. Men någon lösning har de ännu inte kommit fram till.
- Om det finns någon som har en lösning på problemet, tar jag mer än gärna emot den. Vi ser mycket allvarligt på detta, men vi vet inte vad vi ska göra åt det.

Förslaget till ny skollag, som nyligen skickades till lagrådet, stärker elevernas inflytande i skolans arbete. Fredrik Malmberg hoppas därför att elevernas problem med ostädade toaletter kommer att få större utrymme framöver. Han berättar om ett exempel från en skola i Järfälla där eleverna själva föreslog att de skulle göra lärarnas toaletter tillgängliga för eleverna. Förutom undermålig städning är för få toaletter i förhållande till antalet elever ofta orsaken till att många barn håller sig.
- Men det kräver också att skolledare och lärare tar det här problemet på allvar, samtidigt som politikerna måste sätta ner foten, det här är inte acceptabelt på Sveriges största arbetsplats.
Barnombudsmannen kommer att fortsätta påtryckningarna på Arbetsmiljöverket, Fredrik Malmberg vill se fler kontroller från myndighetens sida.