Den slutsatsen drar forskare vid Uppsala universitet, Max Planck-instituitet i Leipzig och Kiels universitet i en studie som publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS.

– Mycket spännande data, säger Dan Andersson, professor i medicinsk bakteriologi vid Uppsala universitet och en av forskarna bakom studien.

Studien har gjorts mot bakgrund av det växande problemet världen över med sjukdomsframkallande bakterier som är motståndskraftiga mot en eller flera sorters antibiotika, samtidigt som läkemedelsindustrins intresse för forska fram nya typer av antibiotika för att möta detta resistensproblem är ganska svalt.

Artikelbild

| Antibiotikaresistenta bakterier är ett allt större problem i hela världen. Kina är ett av de värsta länderna. Nu pågår ett svensk-kinesiskt forskningsprojekt för att skapa mer kunskap och bidra till att bromsa utvecklingen.

I brist på nya typer av antibiotika har forskarna därför i laboratorieexperiment undersökt om det går att använda befintliga antibiotika på ett smartare sätt, till exempel genom att snabbt växla mellan två olika sorters antibiotikapreparat.

Svaret blev ja. När de båda preparaten byttes med så korta tidsintervall som 12 till 24 timmar eliminerades sjukdomsframkallande pseudomonasbakterier mycket snabbare än när preparaten gavs tillsammans eller byttes med längre intervaller.

– Förklaringen till detta är att när bakterierna exponeras för antibiotika A så induceras fysiologiska förändringar i dem som gör att de blir mer känsliga för antibiotika B. Det verkar också som om dessa förändringar i bakteriecellen gör det svårare för bakteriena att anpassa sig och utveckla resistens, säger Dan Andersson.

Även ett antibiotikum som pseudomonasbakterierna var resistenta mot kunde framkalla fysiologiska förändringar som gjorde att de blev känsligare för ett annat antibiotikapreparat.

Artikelbild

| Dan Andersson

Forskarna planerar nu att gå vidare och undersöka hur väl metoden att snabbt växla mellan olika antibiotika fungerar också i djurmodeller och på infekterade människor. Sådana studier behövs innan det kan bli aktuellt att använda metoden inom rutinsjukvården.

Redan för 30 år sedan prövades dock metoden att snabbt byta mellan två antibiotika i en liten studie på patienter med den ärftliga lungsjukdomen cystisk fibros och lunginflammation orsakad av just pseudomonasbakterier. Chansen att bli kvitt pseudomonasbakterierna i lungorna var betydligt högre med denna behandlingsmodell än när de båda antibiotikapreparaten gavs tillsammans.