Hur mår Bup? Den frågan har handläggaren Ann Lund tillsammans med en kollega från SKL haft som utgångspunkt när de under året har intervjuat medarbetare och verksamhetschefer från så gott som samtliga barn- och ungdomspsykiatriska kliniker i Sverige. Resultatet av intervjuerna kommer att publiceras under hösten som en slags lägesbeskrivning av hur situationen ser ut.

– Det är ett bekymmersamt läge som vi ser just nu. Situationen på Bup i Uppsala stämmer i väldigt hög grad överens med många andra kliniker i landet, säger Ann Lund.

Enligt henne råder det långa väntetider på flera håll i landet till följd av personalbrist.

– Det är svårt att rekrytera framför allt läkare och psykologer, vilket de chefer vi har träffat är jättebekymrade över, säger Ann Lund.

Samtidigt lyfter hon fram att det finns ett visst ljus i allt mörker.

– Det förekommer otroligt mycket utvecklingsarbete på klinikerna för att förbättra vården och hantera det höga trycket. Man har aldrig mött så många barn som man gör i dag och även om väntetiderna är långa på flera håll så har man en hög vårdproduktion.

Varför har trycket på Bup ökat så mycket – mår barn sämre i dag än tidigare eller har vi blivit bättre på att söka vård?

– Det där är tiotusenkronorsfrågan. Jag tror att en del handlar om att vi har blivit bättre på att söka vård genom att psykiatrin har avdramatiserats och kunskapsnivån har ökat i exempelvis skolan när det kommer till psykisk ohälsa vilket gör att fler barn som mår dåligt upptäcks, säger Ann Lund.

Hon lyfter även fram vad ungdomar själva berättat i de många undersökningar som gjorts på ämnet.

– Den sammantagna bilden är att man stressas jättemycket av skolan och betygssystemet samt sociala medier som ger barnen en bild av att man ska se bra ut, ha gott om pengar och få högsta betyg på alla prov, säger Ann Lund.

Oavsett vad orsakerna till det höga trycket på Bup är, konstaterar Ann Lund att alltför många barn och unga som skulle behöva hjälp av vården blir lidande, trots att landstingen och regionerna enligt henne gör så gott de kan. Därför ska SKL nu stötta vårdgivarna.

– Vi fortsätter med ett projekt kallat Uppdrag Psykisk Hälsa där vi bland annat kommer att vara behjälpliga genom att samla tips och idéer i en gemensam idébank, och tillsammans med landstingen arbeta med ett systematiskt utvecklingsarbete.