Sverige har uteslutits från det europeiska samarbetet ENQA på grund av bristerna.

Hur ska man avgöra om en utbildning är bra eller dålig? Sedan 2010 används en ny utvärderingsmodell i Sverige, där studenternas resultat, i synnerhet deras examensarbeten, ges avgörande betydelse för bedömningen. Men det här är något som rektorerna för de svenska högskolorna och universiteten har uttryckt hård kritik mot. Och i våras, när den europeiska utvärderingsorganisationen ENQA flaggade för att Sveriges kulle kunna komma att uteslutas, gick rektorerna i ett samlat uttalande ut och sade att kritiken var befogad och att läget var djupt bekymmersamt. Nu har alltså ENQA beslutat sig för att Sverige utesluts på grund av utvärderingssystemet inte stämmer överens med föreskrifterna inom ENQA.
– Det här är mycket allvarligt. Sverige måste ha en extern granskning av våra utbildningar. Det är en förtroendefråga för svensk utbildning i världen, säger Eva Åkesson, rektor vid Uppsala universitet.

Samtidigt var landets rektorer mycket kritiska även mot den tidigare utvärderingsmodellen som användes i Sverige. Då efterlyste man mer fokus just på resultaten, vilket det också blivit. Sverige får nu två år på sig att anpassa sitt system efter de kriterier för kvalitetsgranskning som slogs fast vid ett europeiskt ministermöte 2005. Enligt Högskolverket togs de här kriterierna fram för att säkra att organisationer som arbetar med utvärdering av högre utbildning har ett tillförlitligt system.

Nu har Högskoleverket två år på sig att anpassa sitt system. Den utvärderingsomgång av de svenska utbildningarna som just nu pågår, där de första resultaten redovisades i våras och där nya bedömningar tickar in hela tiden fram till 2014, kommer att fortgå som planerat, uppger Högskoleverket i ett meddelande.

I en kommentar till ENQA:s beslut poängterar utbildningsdepartementet att det enligt ENQA:s beslut inte finns någon motsättning mellan deras kriterier för utvärdering och att mäta studenternas resultat. Regeringen har sedan tidigare fattat beslut om att från nästa år upprätta en ny myndighet för kvalitetsutvärdering av högre utbildning - Universitetskanslersämbetet, som departementet uppger har ”större frihet i att utveckla systemet för kvalitetsutvärdering, i samråd med universitet och högskolor.”

Det nya utvärderingssystemet rev upp känslorna i Högskolesverige redan på planeringsstadiet. UNT berättade 2009 att dåvarande chefen för utvärderingsenheten inom verket avgick i protest mot regeringens förslag om ny utformning av utvärderingarna. Senare lämnade Högskolverkets högste chef Anders Flodström med buller och bång verket av samma anledning.