Januari 2016 placerade Hofors kommun en 18-årig ensamkommande flyktingpojke vid ett stödboende som ett företag inom omsorgsbranschen påstod sig driva i Uppsala. Företaget åtog sig att hjälpa 18-åringen att komma ifrån missbruk och kriminalitet.

Efter en tid upptäckte socialtjänsten i Hofors att 18-åringen inte alls befann sig vid något permanent stödboende utan istället flyttades runt mellan olika lägenheter i Uppsala. Efter ett tag slutade företaget att lämna rapporter om 18-åringen och enligt kommunen svarade ingen längre i telefonen.

Det medförde att Hofors kommun anmälde saken till IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

I sin utredning konstaterar IVO att Uppsalaföretaget inte haft tillstånd för något stödboende. Trots det har företaget under en period av 17 månader bedrivit stödboendeverksamhet.

I sitt svar till IVO uppgav företaget att man inledningsvis inte känt till att det krävdes tillstånd. När företaget sedan inkom med en tillståndsansökan blev det avslag eftersom företaget inte kunde visa att man hade tillgång till den lokal som angetts.

Företaget, vars styrelse utgörs av en 24-årig kvinna, har mottagit 1,9 miljoner kronor av kommunen för omsorgen av 18-åringen. Det innebär en ersättning på cirka 3 700 kronor per dag.

Enligt egna uppgifter ska företaget ha tagit hand om endast en person, det vill säga den 18-åring som Hofors kommun hade placerat där.

IVO har avslutat ärendet eftersom inget tyder på att företaget fortsatt att driva det påstådda stödboendet.

Var omsorgen av 18-åringen egentligen ägt rum är oklart. Under sina tillsynsbesök har IVO inte lyckats hitta någon verksamhet på de adresser i Uppsala som haft kopplingar till företaget.

UNT har frågat Hofors kommun om man kommer att rikta krav på till exempel återbetalning eftersom företaget brutit mot avtalet. Pernilla Neuman, chef för Uppsala kommuns individ- och familjeomsorg, svarar att kommunen först ska granska ärendet innan man kan ge besked.

UNT har nyligen rapporterat att flera företag i Uppsala som tagit emot ensamkommande asylsökande ungdomar har gjort mycket stora vinster.

I vissa fall har ägarna kunnat ta ut miljontals kronor från bolag som redovisat vinstmarginaler på 30-40 procent. Det kan jämföras med den genomsnittliga vinstmarginalen för företag i Sverige som uppgår till cirka 7 procent.

I och med att det nu kommer betydligt färre ensamkommande till Sverige har dock branschen satts under hård press och kundunderlaget viker kraftigt. Under 2015 och 2016 anvisades sammanlagt 571 ensamkommande till Uppsala. 2017 handlade det om elva personer.

De bistra tiderna för företagen förstärks även av att Uppsala kommun krympt de ersättningar per vårddygn som utbetalas för ensamkommande. Under 2017 reducerade kommunen ersättningarna till flyktingbolagen med 128 miljoner kronor jämfört med året innan vilket innebär en minskning med 45 procent.

Att kommunen inte dragit ner utbetalningarna tidigare har motiverats med att det under 2015-2016 anlände väldigt många ensamkommande på kort tid. I och med bristen på boendeplatser kunde företagen höja prisnivån vilket kommunen enligt egen uppgift då tvingades acceptera.