LÄS MER: Alla artiklar i serien "Ett år kvar till valet"

På det stora hela mår Uppsala bra. Kommunen växer och är en av de mest kunskapsintensiva i landet. Arbetslösheten är låg, det byggs fler bostäder än på länge och Uppsalaborna mår dessutom bra. Framtidstron bedöms som stark. Men bilden som stämmer på det stora hela, stämmer inte i hela Uppsala.

Kommunen är delad, konstateras i den rapport om Uppsalabornas hälsa och levnadsvillkor som blev klar i våras. I rapporten finns en kartliknande grafik där bostadsområden och stadsdelar delas in i kluster. Stadsdelar med höga snittinkomster, många barnfamiljer och hög andel förvärvsarbetare finns i den ena änden. Det handlar bland annat om Sunnersta, Bälinge och Nåntuna-Vilan. I den andra änden finns stadsdelarna med hög invandring, hög arbetslöshet och stor andel ekonomiskt bistånd. Stadsdelar som Gränby, Gottsunda och Valsätra.

– Prickarna, alltså de olika bostadsområdena, finns över hela cirkeln och det är ganska tomt i mitten. Det kan man tolka som att det finns tydliga skillnader mellan områdena, säger Caroline Strömbäck, utvecklingsledare på avdelningen för social hållbarhet och en av de som arbetat med rapporten.

I rapporten analyseras bostadsområdena utifrån en rad olika parametrar, från bostadstyp och bostadsstorlek till arbetslöshetstal, ohälsotal och medianinkomst. Inga nya undersökningar gjordes under framställandet av rapporten utan allt är baserat på befintlig fakta.

Vissa bostadsområden sticker ut mer än andra i rapporten. Exempelvis Nåntuna-Vilan. Här har nästan alla jobb och tjänar nära 400 000 kronor om året i snitt. Nästan alla äger sina hus och knappt någon villa är mindre än 90 kvadratmeter. Nästan ingen får ekonomiskt bistånd och nästan alla röstar i de allmänna valen.

Några kilometer bort ligger Gottsunda, som också sticker ut i kartläggningen. Här röstade var tredje person inte i det senaste valet och en majoritet bor i hyresrätt. Fyra av tio barn växer upp i ett hushåll som anses ha låg inkomst. Hälften av de boende här saknar eftergymnasial utbildning och var tredje vuxen saknar jobb. 15 procent av alla hushåll har tagit emot försörjningsstöd det senaste året och här tjänar folk i snitt hälften så mycket som i Nåntuna-Vilan, runt 200 000 kronor om året.

– Det vi kan konstatera är att det finns skillnader och variationer inom flera av de områden som vi har granskat, mycket handlar om socioekonomi, säger Caroline Strömbäck.