Klockan är tjugo i tre och eftermiddagssolen lyser in genom vårdammiga klassrumsfönster. Helena Ling har nyss avslutat sin sista lektion för dagen. Hon är lärare för årskurs 4 på Malmaskolan och har haft helklasslektioner för de 28 eleverna sedan klockan 8.20.

– Om jag fick en timme någon gång under skoldagen där jag inte har lektion, utan kan få återhämta mig lite genom att till exempel rätta prov eller dokumentera skulle det vara värt jättemycket, säger hon.

Helena Ling har jobbat som lärare i 25 år. För 10 år sedan hade hon 26 lektioner i veckan, i dag 30.

Artikelbild

| Helena Ling har lektioner hela dagarna. "Om jag fick en timme under skoldagen där jag inte har lektion, utan kan få återhämta mig lite genom att till exempel rätta prov eller dokumentera skulle det vara värt jättemycket."

– Det blir rätt många fler minuter. Man brukar säga att förberedelser och efterarbete för en lektion tar lika mycket tid som själva lektionen.

Mer krav på dokumentation och förändrade kunskapskrav är andra företeelser som hon säger har ökat arbetsbördan för lärare. Bägge härrör från den nya läroplanen från 2011. På portalen Unikum, som Uppsala kommuns grundskolor använder och som föräldrarna får inlogg till, är lärarna sedan några år tillbaka skyldiga att lägga ut allt från pedagogiska planeringar till redogörelser för hur eleven når målen i varje ämne.

– Jag som jobbat med barn i så många år tycker att det är onödigt med den stora mängd information som ska dokumenteras när det handlar om välfungerande barn, säger Helena Ling.

De nya kunskapskraven innebär i betydligt högre grad än tidigare att eleverna ska kunna resonera och analysera. Det ställer i sin tur högre krav på lärarna. Helena Ling läser upp kunskapskraven för att få betyget E i samhällskunskap i årskurs sex: ”Eleven har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och beskriver då enkla samband inom olika samhällsstrukturer”. För att få betyget A krävs att eleven kan beskriva ”komplexa samband inom olika samhällsstrukturer” och föra ”välutvecklade och nyanserade resonemang.”

– Jag vill verkligen följa läroplanen och göra rätt. Första steget i min planeringen blir då att fundera över hur jag ska lägga upp undervisningen så att en tioåring ens förstår vad en samhällsstruktur är. Jag säger inte att läroplanen är dålig, men den gör planeringen för oss lärare betydligt mer krävande än tidigare.

Även proven tar mer tid att både utforma och rätta. Helena Ling får ta hjälp av Skolverkets provmallar för att bedöma hur väl eleverna lyckas resonera. I det prov i privatekonomi som hennes klass fick tillbaka tidigare denna dag reagerade flera elever över att de inte fått poäng på vissa frågor trots att de själva tyckte att de gett svar.

– Jag förstår dem. Men det som krävs är just resonemang kring fakta, inte bara att man skriver ner fakta.

Är det något som blivit bättre under dina år som lärare?

– Jag tycker att den nya läroplanen i grunden är bra. Men vi lärare måste ju få tid att kunna uppfylla den.

När klockan nu har ringt ut för dagen för eleverna ska Helena Ling förbereda morgondagens lektioner samt göra bokbeställningar inför höstterminen.

– Jag jobbar både kvällar och helger eftersom det inte går att hinna med jobbet under arbetstid. Det är klart att det inte är bra, man behöver ju den tiden till återhämtning. Nästan värst är det när man någon gång blir sjuk, för då måste man ändå ligga hemma och planera utförligt för vikarien.

I höstas hade Helena Ling en period då hon kände att hon nog inte orkade fortsätta i yrket. Men egentligen vill hon vara kvar.

– Jag tycker ju om att vara lärare, och lärare behövs ju. Jag önskar bara att dagarna blev mindre stressiga.

LÄS MER: Lärarnas arbetstid räcker inte till