Under många år har containrar med torv stått staplade i rader vid Vattenfalls anläggning i Boländerna i Uppsala. Men nu är bilden på väg att förändras.

– De här containrarna försvinner i och med att vi slutar elda med torv nästa år, säger Adrian Berg von Linde vid Vattenfall Värme och pekar på några stora torvlådor.

Han berättar om den kursändring som Vattenfall slagit in på. Det statligt ägda företaget har fått mycket kritik för bland annat sitt engagemang i kolverksamhet i Tyskland men sedan 2016 gäller andra tongångar.

Artikelbild

| - Vattenfall ska vara fossilfritt från år 2030. Det säger Adrian Berg von Linde vid Vattenfall Värme.

– Staten kräver att Vattenfall ska vara ledande i klimatarbetet och vi har som mål att bli helt fossilfria till år 2030. Nu är det allvar, betonar Adrian Berg von Linde.

Ett led i omställningen är den investering på 3,5 miljarder kronor i en ny fjärrvärmeanläggning som planeras i Boländerna.

Den ska bana väg för biobränslen som trä medan fossil olja och torv fasas ut. Tanken är att växande träd suger upp koldioxid ur luften och därför blir det inget nettotillskott av växthusgaser när träpellets och liknande bränns upp. Därmed ska fjärrvärmen som värmer Uppsalabornas bostäder orsaka mindre skador på klimatet.

Under 2018 har anläggningen i Boländerna i stort sett upphört att elda med fossil olja. I och med övergången till biobränslen kommer anläggningens utsläpp av koldioxid att halveras från 2020, jämfört med utsläppsmängden 1990.

Artikelbild

| Det nya värmeverket i Boländerna, längst upp till höger, är en av Vattenfalls största investeringar på senare år.

2015 listades anläggningen i Boländerna som Sveriges tolfte största klimatutsläppare. Så när koldioxiden dras ner med 50 procent rör det sig om en rejäl förändring.

Den innebär en årlig minskning med cirka 170 000 ton koldioxid vilket är ungefär lika mycket som biltrafiken i Uppsala släpper ut under ett år.

I och med att biobränslena tar över i Boländerna år 2020 återstår dock en stor fossil källa vid framställningen av fjärrvärme, nämligen plast. Orsaken är att Vattenfall eldar avfall som i sin tur blir energi.

Avfallet består till cirka 40 procent av plast vilket resulterar i 140 000 ton koldioxid per år. Avfallet kommer till sopförbränningen som en enda gröt och enligt Adrian Berg von Linde är det omöjligt att sortera ut plasten.

– Användningen av plast måste minska. Om folk ändå köper plast måste de bli bättre på sopsortering så att mer går till återanvändning.

Vad är det då för investeringar som planeras vid anläggningen i Boländerna och som ska göra det möjligt att få ner koldioxidutsläppen?

Den viktigaste är ett värmeverk kallat Carpe Futurum. Många Uppsalabor kommer att se den på långt håll i och med att skorstenen blir cirka 100 meter hög. Det kan jämföras med domkyrkotornen som mäter 119 meter.

Om allt går enligt planerna ska Carpe Futurum börja byggas nästa år och så småningom ersätta ett torveldat kraftvärmeverk från 1973.

I 3,5-miljardersatsningen ingår även ett par andra nya pannor som bland annat gör att Vattenfall kan växla om från fossilolja till bioolja.

Mad tanke på de kraftiga höjningar av fjärrvärmetaxan som Vattenfall genomdrev i Uppsala för ett tiotal år sedan kan man undra hur det går nu när företaget ska punga ut med miljarder. I slutänden är det ju kunderna som betalar.

Men enligt Adrian Berg von Linde är inga chockhöjningar att vänta.

–  Med dagens marknadsförutsättningar räknar vi med att priset på fjärrvärme i Uppsala ökar med högst 1,25 procent per år de närmaste 25 åren. Höjer vi taxan lika mycket som förr tar vi död på oss, då övergår folk till bergvärme och annat.

LÄS MER: Uppsalabornas utsläpp av koldioxid minskade med 36 procent