Främst bland upptäckterna sätter denna stora populärvetenskapliga tidskrift flera studier som visar att vår människorart homo sapiens är mycket äldre än de cirka 200 000 år som läroböckerna brukar ange.

En av studierna gjordes i samarbete mellan professor Mattias Jakobssons forskargrupp vid Uppsala universitet och sydafrikanska forskare. Utifrån nya dna-fynd beräknade forskarna att södra Afrikas ursprungsbefolkning khoi san kan ha uppstått som separat gren på vårt släktträd redan för 350 000 år sedan, vilket innebär att vår människoart i så fall måste vara ännu äldre.

Här kan du läsa om den nya dateringen för vår människoarts uppkomst

Artikelbild

NASA Cassini. Rymdfarkosten Cassinis resa tog slut i höstas, men uppgifterna som samats in kan sysselsätta forskare under lång tid framöver. Inringat är ett av instrumenten ombord, den så kallade Langmuirsonden, som konmstruerats av forskare i Uppsala.

Revideringen av tidlinan för den moderna människans evolution har inte mötts av något stort motstånd inom forskarvärlden. Mer kontroversiell är däremot den studie, ledd av professor Per Ahlberg vid Uppsala universitet, som Discover Magazine har på åttonde plats på sin topplista. Enligt den är det förmänniskor, hominider, som avsatt 5,7 miljoner år gamla fossila fotavtryck i ett sandstenslager på nordvästra Kreta. Upptäckten strider mot den rådande uppfattningen att det inte har funnits tidiga förmänniskor utanför Afrika.

Här kan du läsa om de kontroversiella fotspåren på Kreta

På plats nio finns rymdfarkosten Cassini som i höstas avslutade sin 20-åriga resa med att dödsstörta in mot Saturnus. Enligt Discover Magazine har Cassini samlat in så mycket data att de kan sysselsätta forskare i flera generationer framöver. Först ut att rapportera om mätningar gjorda innanför jätteplanetens ringar var forskare vid Institutet för rymdfysik i Uppsala i samarbete med kolleger vid Nasa.

Här kan du läsa om slutet på Cassinis rymdäventyr