– Det märks att det behövs mer utbildning i den här frågan, säger Malin Eklund som är integrationshandläggare på Länsstyrelsen apropå det stora intresset.

Vilka kommer?

– Det är ganska blandat. Det är mycket personal som jobbar på stödboenden och HVB-hem, en del gode män men också personer som jobbar med integration inom kommunen eller socialtjänsten.

Och vad kommer de att få lära sig?

– Det kommer att bli fokus både på hur alkohol- och droganvändningen ser ut i gruppen och på hur man kan jobba förebyggande. Kring de här ungdomarna finns professionella nätverk bestående av bland annat socialsekreterare, gode män och Migrationsverket. Det vi ser är att dessa aktörer skulle kunna samverka mer och jobba mer långsiktigt. På Länsstyrelsen har vi projektmedel som man kan söka för integrationsprojekt.

Hur ser droganvändningen överlag ut i gruppen?

– Det finns inga studier kring det. Men det vi vet är att risken för missbruk ökar om man kommer ensam till ett land och har varit med om trauman. Polis och socialtjänst kommer och berättar om vad de ser. I vårt län har det ju handlat en del om problem med rökheroin, men det är ju bara en liten del ensamkommande som hamnar i drogmissbruk.

En del ensamkommande har vittnat om att de började med droger först i Sverige. Vad brister i mottagandet?

– Det vi förstått från de som jobbar med gruppen är att det finns en ökande psykisk ohälsa bland ensamkommande, som bland annat tycks handla om långa handläggningstider på Migrationsverket och en ökad oro att inte få stanna här.

elin.sandow@unt.se