I en avlång hall leds en häst fram och tillbaka av en veterinärstudent. I taket sitter höghastighetskameror och på hästen sitter sensorer. En skärm på väggen visar diagram som pekar ut var hästen har sin hälta. I lokalen finns också personal från Universitetsdjursjukhuset, hästens ägare och flera studenter.

Det här är en bra bild över hur det är tänkt att fungera på Universitetsdjursjukhuset. Landets enda veterinärutbildning finns här på SLU i Uppsala, och för att garantera deras praktiska undervisning behövs ett djursjukhus som har tillräckligt med patienter med krämpor från de enklaste till de svåraste, så att studenterna får hela bilden av djursjukvård.

Det som saknas i den här scenen är forskningen. Utan den haltar verksamheten. Men att forskning pågår märks i några rum därifrån.

Artikelbild

| Klinisk forskning pågår. I ett undersökningsrum tar professor Jens Häggsgtröm blodprov på Skipper och undersöker hjärtat med ultraljud i forskningssyfte. För uppfödaren Jens Myrman är det självklart att ställa upp när forskningen har behov.

Där försöker professor Jens Häggström, avdelningschef på smådjurskliniken, ta blodprov på åttaårige Skipper, en väldig Grand danois. Med bistånd av matte Eva Kuylenstierna och uppfödare Jens Myrman lyckas de till sist. Blodprovet används i en studie av hundars arvsmassa och koppling till en särskild hjärtsjukdom.

LÄS MER: Så svarar cheferna på kritiken

Veterinärutbildningen kom till Ultuna och SLU på 70-talet. Sedan dess har diskussionen och utredningarna aldrig slutat om hur man ska få verksamhetens ben att gå i takt, samtidigt som ekonomin går ihop. Tidigare i år kom ännu en omfattande extern utredning i ämnet. En av utredarna är Bengt Gerdin, senior professor i intensiv- och brännskadevård på Uppsala universitet, uppmärksammad för sin utredning av Macchiarinifallet på Karolinska institutet. Utredningen föreslår en lång rad åtgärder. Sedan i våras är en särskild person tillsatt för att leda förändringsarbetet (se faktaruta).

– Det har på många sätta fungerat ganska dåligt genom åren, säger Bengt Gerdin.

Artikelbild

| Hästjobb. I en sal undersöks var en häst har sin hälta. Samtidigt pågår undervisning av veterinärstudenter, som är med och genomför undersökningen tillsammans med sjukhusets personal.

Ett problem är att forskarna på institutionen för kliniska vetenskaper generellt sett är för lite på sjukhusets kliniker. Bengt Gerdin jämför med sin hemmaplan, Akademiska sjukhuset.

– Som klinisk forskare bodde jag ju nästan på kliniken. Man kan inte tänka sig en överläkare och professor i kirurgi som inte opererar. Men inom SLU finns i stället en barriär mellan forskning, utbildning och klinisk verksamhet.

Artikelbild

| Utredare. I förbättringsarbetet väntar en "svår förändring i världsbild för många", menar utredaren Bengt Gerdin.

Enligt utredarna är det uppenbart att verksamheten knappast förtjänar att kallas Universitetsdjursjukhus, på grund av bristerna i relationen mellan forskning, utbildning och klikink.

2014 invigdes nya påkostade lokaler. Men de har i sig inte förbättrat situationen.

– Det är som på Akademiska sjukhuset, lokaler kan inte operera. Och här har man istället byggt bort de kliniska lärarna från kliniken, i och med att man byggt två hus, ett för institutionen och forskningen och ett för sjukhuset, säger Bengt Gerdin.

I utredningen har han och medförfattaren Tarja Onegård intervjuat anställda, chefer, SLU:s nuvarande rektor Peter Högberg, och tidigare rektorer. En rad citat ut intervjuerna som publiceras i rapporten visar på starka spänningar och slitningar. Det talas exempelvis om "det vansinne som pågår" och krafter som vill "skjuta sjukhuset i sank". "Om det bli någon konflikt i intressen i dag går alltid universitetsdjursjukhuset före eftersom det är ett kommersiellt sjukhus och de måste tjäna pengar" , säger en person.

Jens Häggström som tar blodprov på Skipper är säker på att förbättringarna kommer. Han har som avdelningschef på sjukhuset och professor på institutionen en fot i vardera delen av verksamheten, och sitter med i ledningen.

– Vi är eniga, tillsammans blir vi bättre. Alla vinner på ökad integration, säger han.

För djuren och djurägarna märks inte de interna spänningarna, tror han. Inte i ett kort perspektiv i alla fall. Men på lång sikt kan det bli svårigheter att hitta kompentent personal, och det skulle påverka kvaliteten.

– Vi måste hitta nästa generation toppforskare, och det gör vi först ute på kliniken.

Och patienterna har och ska ha höga förväntningar på Sveriges enda universitetsdjursjukhus, menar Jens Häggström. I väntrummet sitter Yvonne Johansson med gråhunden Bamse som ska röntgas efter en operation.

– Jag tänker att de ska vara lite duktigare här. Här på Universitetsdjursjukhuset ska ju all kompetens finnas, säger hon.