Har du inte sett Lövstabruk har du inte sett Sverige. Så skrev blivande Gustav III 1768 i brev till sin mor Drottning Lovisa Ulrika. Med Gustavs perspektiv är det många som missat Sverige, både svenskar och internationella besökare.

Att det är så är skamligt, menar kulturprofilen och tidigare chefredaktören på Dagens Nyheter Arne Ruth, Mehedebybo som tidigare bodde i det lilla vallonbruket Berkinge nära Forsmark.

– Sverige har förträngt stora delar av sin historia. Bruken i Upplands betydelse för det moderna Sverige har inte gått in i det svenska medvetandet. Jag har försökt att sprida kunskaperna, även i utlandet.

Artikelbild

| Upplands vallonbruk bjuder på åtskilliga slottsliknande herrgårdsmiljöer, som här i Lövstabruk, men också i bland annat Österbybruk, Söderfors, Forsmark och Gimo.

Under sin tid på Dagens Nyheter tog han på 80-talet den tyska författaren Hans Magnus Enzensberger till Lövstabruk. Resultatet blev en artikelserie och en bok på flera språk där Enzensberger kallar Lövstabruk för ett utopiskt samhälle från 1700-talet och ser det som grunden för det världsberömda svenska moderna välfärdssamhället, med trygghetsnät runt medborgarna med utbildning och vård.

– Men i dag ses bruken mest som förlegade lämningar och är en outnyttjad resurs. Exempelvis Lövstabruk är världsunikt. Ingenstans finns 1700-talet bibehållet som där, säger Arne Ruth.

Vi sitter på värdshuset mitt i Lövstabruk. Tvärs över bruksgatan ligger den pampiga herrgården med sin väldiga och välskötta trädgård, uppbyggd efter ryssarnas härjningar. Samhället omgärdas av en mur som skulle hålla vargen ute. Nu håller den samtiden på avstånd. Ingen som inte varit i Lövstabruk kan föreställa sig vad som finns innanför om man står i skogen en bit utanför porten.

– Jag tar alltid mina internationella gäster hit. De blir alltid lika förbluffade. Mitt ute i skogen ligger den här unika miljön. Varför har de aldrig hört talas om den, frågar de sig. Och när jag själv av tillfälligheter köpte ett hus i Berkinge visste jag inte heller något om vallonbruken, trots att jag tillhör de väldigt intresserade. När jag tog reda på historien blev jag helt fångad, berättar Arne Ruth.

Artikelbild

| Lövstabruk ägs i dag till delar av Statens fastighetsverk. Men ägarförhållandena runt om på bruken i Uppland varierar mycket, från stiftelser, till privatpersoner, eller näringsverksamhet.

Bruken i Uppland berättar en historia om ett Sverige som Arne Ruth är stolt över, ett Sverige som bygger på utveckling genom entreprenörskap, omsorg, bildning, kultur och internationalisering. Genom den högkvalitativa malmen som hittades i Dannemora, med vattentillgången som gav kraft och skogen att elda med byggdes en verksamhet upp i de uppländska skogarna på knappt 30 bruk som blev ett fundament i det som blev det moderna Sverige, från stormaktstiden på 1600-talet och framåt.

– Man ska inte skönmåla när det gäller bruksarbetarnas villkor, men jämfört med lantbrukarna hade de det väldigt bra. Bruken var tvungna att hushålla med arbetskraften och såg till att genom skolor, sjukvård och liknande förbättra de anställdas villkor, säger Arne Ruth.

Artikelbild

| Muren runt Lövstabruk skulle hålla vargen ute. I dag är det en port till historien. Den som står i skogen en bit bortanför kan inte ana att 1700-talet ligger en bit längre fram,

Men i stället för att se bruksmiljöerna som något framåtsyftande, en symbol för globaliseringens innebörd, hur ekonomin tvingar fram nya samhälleliga strukturer, har de blivit historiska reliker, menar han som är övertygad om att kommunerna i Uppland - han pekar särskilt ut storebror Uppsala - har mycket att vinna på en storskalig satsning på att marknadsföra och ta hand om bruken.

Men tyvärr har det gått åt fel håll. 1995 skrev Arne Ruth förordet till standardverket "Vallonbruk i Uppland - människor och miljöer" av Olov Isaksson, professor i ekonomisk historia. Boken andas optimism. Under åren som följde i slutet av 90-talet och början av 2000-talet fanns också ett växande intresse för bruken, även hos politiker och näringsliv. Det var då paraplyföreningen Vallonbruk i Uppland bildades. Den är borta sedan förra året, sedan kommunerna dragit in sitt ekonomiska stöd. På Destination Uppsalas hemsida finns inte ett ord om bruken.

Artikelbild

| Cahmanorgeln i Lövstabruks kyrka är en av de kulturskatter som finns på Upplands bruk.

– Så tyvärr har egentligen inget hänt sedan 90-talet. En organisation, politiskt förankrad och med ekonomi, som tar ett samlat grepp om bruken är det som behövs, säger Arne Ruth.

Nu är tiden inne för att se bruken för vad de faktiskt är, menar han.

– Vi måste komma förbi bilden av bruken som kuriositeter i skogen och se den internationella potentialen i berättelsen om Sverige. För mig framstår bruken i Uppland som ett världsarv.

Vad tänker du om framtiden för Upplands järnbruksmiljöer? Mejla dina tankar eller din berättelse till niklas.skeri@unt.se