Men enligt kommunalrådet Cecilia Forss (M) kan skolorna inte räkna med mer resurser.
Nyligen har kunskaperna kartlagts hos de elever som under hösten börjat årskurs ett i de kommunala gymnasieskolorna. Ett test gäller läsförståelse som mäts med ett så kallat staninetest. Elva procent av eleverna fick ett eller två staninepoäng av nio möjliga.
– Det innebär i princip att de inte förstår vad de läser, säger Inger Söderberg, nyligen pensionerad rektor från Ekebygymnasiet.
I flera år har Inger Söderberg rapporterat till gymnasieledningen att upp till 40 procent av Ekebygymnasiets elever har så låga staninevärden att de behöver stödundervisning.

Även inom andra ämnen finns många elever i Uppsalas gymnasieskolor som behöver specialundervisas. Av förstaårseleverna bedöms sju procent vara i behov av extra stöd i matematik medan 13 procent behöver extrainsatser i engelska.
I somras kom en ny skollag som stärker de svagaste elevernas rätt till extra hjälpinsatser.
– Numera betonas mycket starkare att skolan måste sätta in specialundervisning, säger Kajsa Wejryd, gymnasiechef i Uppsala.
Paradoxalt nog försvårar också den nya skollagen för de gymnasieelever som presterar sämst.
– Tidigare har höstterminen i årskurs ett i gymnasiet inletts med en repetition av grundskolan men det har tagits bort i den nya lagen. I dag startar gymnasiet direkt på en högre nivå. Det är något vi har svårt att klara eftersom en del av eleverna har så låga kunskapsnivåer, uppger Kajsa Wejryd.
Enligt henne behöver Uppsalas gymnasieskolor fler specialpedagoger för att möta de förändringar som den nya skollagen ger upphov till.

Ekonomiskt sett är det svårt att få ihop ekvationen, anser hon.
Kommunalrådet Cecilia Forss (M) menar att ytterligare resurser inte är rätt väg.
– Forskningen visar att pengarna i skolan räcker. Tillför man mer pengar baserat på elevernas resultat kommer skolorna bara att hitta problem bland eleverna för att få mer resurser. Vad skolorna får göra är att se över hur de fördelar sina resurser, säger Cecilia Forss.
Problemet med svaga elever gäller främst yrkesgymnasierna. Vid Bolandgymnasiet har 25 procent av eleverna staninevärden på 1 eller 2 medan noll procent av Rosendalsgymnasiets elever har så låga värden.
Vid Bolandgymnasiet arbetar åtta speciallärare för att hjälpa elever med svaga studieresultat.
– De här eleverna får till exempel studera i smågrupper eller läsa in kurserna i långsammare takt. Ibland tar det mer än tre år för dem att komma igenom gymnasiet, uppger Reine Sjödin, rektor vid Bolandgymnasiet.