Med en dryg februarivecka kvar har årets vinter, december-februari, en medeltemperatur över hela dygnet på 1,2 plusgrader. Det verkar bli den varmaste vintern sedan mätningarna startade i Uppsala 1722.
- För att vi inte ska passera 1723 års medeltemperatur på 0,9 plusgrader måste den sista veckan i februari ha en medeltemperatur under en minusgrad, säger Hans Bergström, doktor i meteorologi på Uppsala universitet.

Vintern 1724 har enligt mätningarna en medeltemperatur på 1,6 plusgrader och vinner då egentligen slaget om den varmaste vintern i Uppsala. Men temperaturerna från 1720-talet är något osäkra, och vintern 1724 var troligast marginellt kallare än årets.
- Det kan skilja plus minus en grad, och då innebär det att 2007-2008 är den varmaste vintern på 286 år, säger Hans Bergström.

För Stockholms del blir det i år, enligt SMHI, den varmaste vintern på 250 år. Sedan mätstationen i Observatorielunden i Stockholm upprättades 1756 har ingen vinter varit varmare. Uppsala har gjort liknande mätningar sedan 1722, även om det har förekommit en del avbrott genom åren. Luckorna har enligt Hans Bergström senare gått att fylla i genom olika beräkningar.
- Vi hävdar med bestämdhet att vi har mätningar sedan 1722, säger han.

Den globala uppvärmningen är ett faktum, menar flera meteorologer som UNT har pratat med, men den gröna vintern är ett fenomen skilt från detta som snarare har med slumpfaktorer att göra.
- Det är en sällsynt händelse, men inte ett led i trenden mot varmare klimat. Orsaken är att vi har haft ett läge där positionen på låg- och högtryck under långa perioder medfört transport av varma luftmassor upp över Nordeuropa, förklarar Hans Bergström.

När den varma luften från Atlanten har strömmat upp över Nordeuropa har den kalla luften i stället dragit ned över Mellanöstern.
- Det har varit vargavinter i andra delar av världen i år. Det snöade i södra Kina mitt i nyårsfirandet och har varit extremt vinterväder i Iran, Afghanistan och Grekland, för att nämna några länder, säger Hans Bergström.

Trädgårdsexperten Maj-Lis Pettersson tycker att det ser ut som mars månad, och inte februari, utomhus.
- Men det är inte vad som händer just nu utan vad som händer framöver som är det viktiga. Fortsätter det såhär är det inga problem, men om det blir lägre temperaturer kan djur och växter som börjat titta fram skadas, säger hon.
Ungefär detsamma säger Martin Tjernberg, ornitolog vid Sveriges lantbruksuniversitet, om hur de vilda djuren reagerar på vädret.
- Härom veckan frågade jag mig varför i fridens namn det är så lite fåglar nu när det är så varmt ute. Fler borde ha stannat kvar, men de har väl inbyggda flyttinstinkter, säger han.

Förklaringen kan också vara att det har varit en dålig bärvinter och att fåglarna i brist på föda dragit österut.
- Maten avgör hur mycket kyla de klarar. Hade de haft mer att äta tror jag att det hade varit fler fåglar än normalt nu, säger han.
Björnar och grävlingar är exempel på djur som påverkas av den varma vintern. Björnen sover inte längre, utan förbrukar i stället det fettlager som den i normala fall lever av under vintern. I brist på bär får björnen slå ihjäl bytesdjur.

Grävlingarna är också i farten och har svårt att få tag på sin normala föda, olika typer av insekter till exempel. Deras dåliga kondition kan senare leda till en försämrad reproduktion.
Men det finns också de djur som har det lättare i år.
- För rådjuren brukar det vara svårt att få i sig vatten under vintern, eftersom de har svårt att tillgodogöra sig snö också. En sådan här vinter har de det bra, säger Martin Tjernberg.