Publ:
02 jul 2010 10:30
Uppdaterad
Läget för närvarande skapar problem eftersom det finns ett samband mellan älgtäthet och skador i tallungskogarna och nu finns det fler älgar i länet än det finns mat åt djuren. Men sambandet är komplicerat och beror på många olika faktorer.
När Skogsstyrelsen nyligen inventerade älgskadorna i Uppsala län 2010 visade det sig att skadorna på tall ökar igen.
– Något måste göras och utvecklingen borde leda till att fler älgar får skjutas redan inför älgjakten i höst. Ett aktivt skogsbruk är en annan åtgärd där markägare är försiktiga med att röja träslag som rönn, sälg, ek och asp; sådant som älgen också äter. På vintern går älgen för att hämta föda till områden som har mer tall, det är då skadorna orsakas. På våren och sommaren äter älgen löv, kvistar, skott och blad från olika lövträd och på hösten bärris, säger han.
Inventeringen som ger en bild av älgskador i Uppsala län visar att de lokala variationerna är stora. Färska stamskador på tallar mäts per viltförvaltningsområde och det finns nio sådana områden i Uppsala län. Ett viltförvaltningsområde har cirka sju älgar på varje ett tusen hektar, det betyder att ett område som är 7 000 hektar stort har omkring 50 älgar.
Årets inventering ger det här resultatet:
Bälinge 12,1 procent färska stamskador per viltförvaltningsområde, Östhammar 10,5, Tierp 6,9, Vattholma 5,5 och Östervåla 3,9. Snittet för länet med del av Stockholms län är 8,7 procent och siffran kan jämföras med 2008 års tallskador som var 5 procent.
– I områden som har cirka fyra procent stamskador eller mer borde åtgärder som att skjuta mer älg och/eller att skapa mer foder sättas in. Det betyder att alla viltförvaltningsområden i länet borde omfattas av åtgärder, säger Matts Rolander.
Sambandet med antalet älgar och tallskador påverkar flera parter. Om det blir för lite foder kan älgen må dåligt. Det blir en kostsam affär för markägare som drabbats av skador på skogen och skapar ny ungskog. Det kostar cirka 10 000 kronor per hektar att få upp ny skog. För jägarna har jakten ett stort värde och för markägaren har skogen ett ekonomiskt värde. Skogen betyder mycket för nationalekonomin.
– Älgen betar vintertid på yngre tall i höjder mellan cirka en till fyra meter. Betningen leder genom barkgnag, stambrott och toppskottsbetning till stamskador som begränsar rotstockens framtida användbarhet som sågtimmer. En hög älgskadenivå kan avsevärt minska värdet på det talltimmer som kan avverkas i framtiden. Man kan också säga att vi begränsar den framtida användningen och handlingsfriheten av virket/trädet. En hård älgbetning av årsskotten (sidobetning) hämmar också volymtillväxten i ungskogen. En effekt som nyligen uppmärksammats i praktiska försök.
Länsstyrelserna ansvarar för tilldelning av hur många älgar som får skjutas.