Insändare Något måste göras

Det är två saker som oroar mig allra mest: Hur vissa beter sig mot andra människor och hur vi behandlar vår jord. Samhällsklimatet har hårdnat och flera känner att det är okej att häva ur sig vad som helst, i synnerhet på sociala medier. Det är lätt att gilla eller dela något. Men stämmer det som står eller är det bara där för att du ska reagera och sen gå vidare till nästa inlägg?

Källkritik är ett oerhört viktigt ämne. Jag fick lära mig det i skolan och då fanns inte sociala medier som idag. Man ska alltid försöka tänka en gång före och ställa sig frågan, stämmer detta verkligen? Är du osäker, låt bli att gilla eller undersök om det verkligen stämmer.

Skulle du kunna stå för det när du är i skolan och pratar med kompisarna, på arbetet med kollegorna eller på gården med grannarna? Det du gör på sociala medier är lika mycket på riktigt som allt annat du gör och det går inte att skylla bort.

Angående hur vi behandlar vår jord är jag riktigt bedrövad över vad vi håller på att göra. Hur den priviligierade eliten har prioriterat vinst istället för att ta hand om det vi har. Nu har vi kommit så långt att vi inte kan smådutta längre. Vi märker redan av klimatförändringarna genom mer extremt väder såsom den varma och torra sommaren. Många tror att det inte längre är möjligt att uppnå 1,5-gradersmålet, och om vi skall ha någon chans att hålla den globala uppvärmningen under 2 grader måste vi storsatsa tillsammans. Vi kan inte lägga ansvaret på enskilda individer, utan måste enas politiskt om en radikal omställning av samhället.

Vänsterpartiet vill att man inrättar en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder kronor i kapital. Ur denna ska stora och små företag liksom regioner och kommuner kunna låna pengar för gröna investeringar till låg ränta. Vi vill också fasa ut de miljöskadliga subventionerna och investera i det som ställer om. Lokalt vill vi införa att alla politiska beslut föregås av en konsekvensanalys gällande klimat- och miljöpåverkan. Detta måste genomsyra allt vi gör för att vi ska kunna vända på utvecklingen som annars väntar.

Jag har tänkt många gånger på vad jag ger mig in i. Men jag känner att det som behövs är mer än vad jag kan göra ensam. Jag vill försöka ta hand om det vi har så våra barn och deras barn kan leva på den jord som vi har tillsammans.